Första advent och långt från Frankrike

Helgen har ägnats åt att måla en vägg i köket, baka glutenfria saffransbullar och sätta upp ljusstakar, stjärnor och andra ljuspunkter, Med andra ord precis det väldigt många svenskar gjort i helgen, ja kanske inte målat väggar förstås.

Jag har länge funderat på att en vägg i köket skulle få byta färg från vitt till något i den grå skalan. Jag har velat fram och tillbaka vilken nyans och styrka det skulle vara, inte för ljust för då blir det ingen skillnad men inte för mörkt heller. Färgen blev till slut en helmatt färg vid namn industrigrå, det låter ju sådär, men jag blev väldigt nöjd.

Bilderna på franska portar framträder bättre mot lite mörkare bakgrund. Jag älskar alla fina gamla portar. Alla utom en finns i vår by.

Fidel Castros död i helgen fick mig att titta på bilder från vår resa till Cuba för snart tre år sedan. En härlig resa som vi gjorde tillsammans med I&A. Jag är glad att vi gjorden den då, så vi sett lite av det gamla Cuba. Nu kommer nog mycket att ändras tror jag. Man kan tycka mycket om Cuba men en sak kan nog alla hålla med om och det är alla underbara färger som finns över allt.

Apropå fina dörrar, porten in till hotel Nacional, Havanna.

Mer på temat portar.

Kände mig nästan som på jobbresa med den skillnaden att vi köper inte tobak.

En bar mitt ute i en nationalpark.

Underbara färger!

Jag älskar latinamerikansk inredning, här en bar, ett hål i väggen.

De typiska gungstolarna på verandorna.

Jag skulle gärna tagit med mig en gungstol hem.

Älskad son i dörröppning.

Grisbukten, historisk plats.

200 mil bort och för 7 veckor sedan

Tänk att det inte är mer än 7 veckor sedan som vi upplevde allt detta. Det känns väldigt avlägset när man jämför med snön och den råa temperaturen som råder här hemma nu. Jag blundar och drömmer mig bort... Och som jag sagt så många gånger förut, jag är lyckligt lottad som har detta paradis att komma tillbaka till. Jag är så glad att vi inte tvekade den där gången för sex år sedan utan vågade slå till och köpa vårt lilla hus. Jag minns hur pirrigt det var att bestämma sig och att skriva på kontraktet, hur spännande det var att sätta nyckeln i dörren första gången och för att inte tala om hur kul det var att börja planera för möblering och annat fix. Vi har upplevt så mycket kul under dessa åren och vi har fått många nya vänner.

 På juldagen 2009 surfade jag runt och råkade hitta Franska hus hemsida och en litet spirande hopp om att det kanske var möjligt att hitta ett litet hus i södra Frankrike tändes. Vi skickade in en intresseansökan och under våren 2010 var vi ofta inne och kollade på olika hus som var till salu. Vi bokade två veckors semester i området och bestämde att vi i början på juli skulle kolla på ett antal hus. Vi tittade på fyra stycken första dagen och hus nummer två är det vi idag äger. Vi var beredda på att det skulle ta längre tid att hitta vad vi sökte men när det bara känns rätt från första stund är det inte så mycket att tveka på. Jag är glad att vi bestämde oss och att vi vågade, vi har inte ångrat oss en sekund.

Nedan lite blandade bilder från när vi var nere nu i september.

Vid La Clape, den härligt blåa Languedoc himlen.

Fönsterluckor i samma blå nyans som himlen.

Fortsättning på det blå temat. Marseillan som vi alltid återkommer till.

Mer Marseillan och mer blått.

Blått Medelhav

Vår älskade flod Orb, också vackert blå.

Fikonträd mot blå himmel.

Vi hittade lite fikon också, de var ganska små eftersom det varit extremt torrt.

Dukat för middag med kära vänner

 Första gången vi använde våra nya tallrikar som inhandlades i Provence i somras. Jag tycker det blev vackert med den gröna årtsoppan i de turkosa tallrikarna. Små vaktelägg och lite frästa bondbönor förgyllde soppan.

September betyder vinskörd, här ett lass på väg till pressning.

Skörden var ganska tidig i år, men här är några druvor som inte skördats ännu. Stora tunga och fina klasar som är helt obesprutade. De kommer att ingå i ett ekologiskt vin.

Här testar vi druvjuice som bara jäst tre dagar, fortfarande söt och med låg alkoholhalt.

Sen sist...

Ser att det nästan är en månad sedan senaste inlägget. Tiden har varit fylld med mycket jobb och framför allt två arbetsveckor i Kina. Det var en bra jobbresa men som alltid när man reser längre bort så har man tidsomställningen att vänja sig vid. Man brukar säga att det tar cirka en dag per timmas tidsskillnad att vänja sig, Sedan tycker jag alltid att det är jobbigare när man kommer hem igen oavsett om man åker öster eller väster ut, men det är klart när man kommer hem har man ju alltid redan haft en tidskillnad att vänja sig vid.

Jag hade glömt att maten i Kina kan vara så tråkig, och ibland ganska konstig också. De äter  ju nästan vilken del av djuret som helst och nästan vilket djur det än är. "I Kina äter man allt med ben utom bord" var det någon som sa till mig och jag måste säga att det verkar vara så. Det är ju ett stort land och det finns många olika kök, de jag träffade på denna gången var inte de mest spännande.
De sista dagarna där fantiserade jag om vad jag skulle äta när jag kom hem och som så ofta så drömde jag om skaldjur från Västkusten.

Tiden för tyfoner skulle vara slut igentligen men en av de allra kraftigaste för säsongen jagade hem oss en dag tidigare. Vi hade tur som kunde boka om vår resa, dagen därpå när vi egentligen skulle åkt från Hong Kong var allt nerstängt. Det innebar att jag fick fredagsmys i form av mina älskade skaldjur.

Inte mycket Frankrike de senaste veckorna alltså men i helgen festade vi loss på Cassolet med ett rött vin från Corbier. Efter en mils vandring i härligt höstväder tyckte vi att Cassolet kunde passa.

Här tillagades en av våra luncher.

Det var mycket lök, vitlök och kål i dessa trakter. Med lite soja och ris är det helt ok, men inte så väldigt spännande.

En timma på dessa pallar vid ett lika lågt bord ätandes ris med mera med pinnar sätter sina spår kan jag intyga.

Detta var bland det godaste på hela resan.

På samma restaurang fanns också detta på menyn...

Grönt te morgon, middag, kväll.

Kinesisk streetfood

Blåmusslor från Västkusten kokade i lite pastis, det är mums.

Borta bra men hemma bäst.

Cassoulet, grytan kommer ursprungligen från Castelnaudary och innehåller konfiterad anka, bönor och korv. Kanske inte det som gör sig bäst på bild men gott och väldigt mättande. Jag undrar vad kineserna tycker om denna rätt?

Antikmässa i Pezenas nu på söndag

Inte heller i år lyckas jag att pricka in denna dag då cirka 150 utställare samlas på rue Nationale 113. Istället för att vara i Pezenas kommer jag att vara på tjänsteresa i Kina.

Vi behöver verkligen inte några fler möbler eller andra grejer heller för den delen, men jag tycker det är så himla kul att gå runt och titta och kanske, kanske hitta något som jag inte trodde jag behövde eller får plats med. Det behöver ju inte vara så stora grejer. Just nu är jag intresserad av gammal fint linne, gärna med brodyr.

För att få lite av atmosfären så som jag tror att den är på antikmässan  besökte vi Pezenas när vi var nere för två veckor sedan och gick in och ut ur ett antal av de butiker som alltid finns i Pezenas. Det är verkligen kul för det är så många olika stilar på butikerna.

Kanske något för trädgården?

Passar inte riktigt hemma hos oss

Häftig lampa

Om du saknar en spiraltrappa är detta ett fynd.

Industrilampor i massor

Fina flaskor

Dom här gillar jag.

Undrar vad det suttit för kakel på detta badkaret en gång.