söndag 27 juli 2014

Gårdagens middag inspirerad av både Frankrike och Sverige

När vi var nere i Frankrike senast besökte vi Auberge du Presbytere i Vailhan och åt en underbart god middag. Miljön är väldigt fin med en underbar utsikt. Det är ett populärt ställe så det är en bra idé att boka bord i förväg. Den lördagskvällen vi satt där kom det flera stycken som tyvärr inte fick plats.

Förrätten som vi åt där var en kräm gjord på aubergine smaksatt med bland annat skaldjursfond och väldigt vackert dekorerad.




I fredags besökte vi Ugglarps grönt som jag länge velat besöka. De hade mycket grönsaker som de själva odlar och jag gick loss på väldigt många olika grönsaker. Igår blev det en förrätt inspirerad av den vi åt i Vailhan med alla de härliga grönsakerna från Ugglarps.




Auberginen fick jag köpa på annat ställe.



Blev det lika gott som i Vailhan? Ja det blev det men kanske inte riktigt lika vackert på ett glasfat som på en skifferplatta.


Jag hade tänkt visa några bilder från själva restaurangen också men det kommer i nästa inlägg. Vårt internet är så trögt och har så varit i tre dagar nu, vet inte om det fått värmeslag eller åsknedslag men något skumt är det. Jag orkar inte vänta på att ladda upp fler bilder nu, det är dags att sova.





måndag 14 juli 2014

På vandring i Pyrenéerna

Onsdag, torsdag och fredag vandrade vi i Pyrenéerna. Jag gillar att vandra men har egentligen aldrig varit en fjällvandrare, men förra året var vi med I och I i de svenska fjällen och då kände jag att har vi vandrat i höga berg i Sverige måste vi göra det i Frankrike också. Dessutom var det ett reportage om Pyrenéerna i Lantliv i vintras som var väldigt trevligt så det avgjorde saken, vi bokade boende i Luz St Sauveur.

Vi startade i tidigt i onsdags morse och vårt första stopp var Toulouse där vi plockade upp E som skulle följa med oss på vandringen. Efter att ha snurrat runt en hel del i Toulouse där vår gps visade oss en hit och en dit var vi på väg mot bergen. Från Toulouse till Luz St Sauveur tog det nästan 2 timmar. Det var lite småmulet när vi kom fram men snart sprack det upp och vi såg solen.



Rödvit markering var GR10, vilket är den vägen som går hela vägen mellan Atlanten o medelhavet  över Pyrenéerna, hela sträckan lär ta 52 dagar. Vi hade bara 3 dagar så vi nöjde oss denna gång med att gå vissa sträckor på GR10.



Väldigt grönt och blommor över allt.



Här är vi på 1500 meter, vi startade på strax under 1000 meter så vi hade en kraftig stigning i början på vandringen, men belöningen i form av en fantastisk utsikt var värd vart enda steg vi tagit.






Hur många fina blommor som helst passerade vi.





Mycket korvar och skinkor, den högsta kvalitén var de korvar som var gjorda på svarta grisar.



Jaf förstår inte vad man skulle ätit om man hade varit vegetarian...



Bara ett par grader varmt.


Vägen tillbaka till Causses gick över det kända Tour de France passet "Tourmalet", som tur var åkte vi bil och slapp att trampa upp. Det skall Tour de France åkarna göra om ca en vecka. Toppen på passet är på 2115 meter.



Plötsligt skuttade en alpacka fram bland bilarna.



Funderar ni på att besöka Pyrenéerna så gör slag i saken, jag kan verkligen rekommendera det, så vackert och skönt och inte mycket turister där.











söndag 6 juli 2014

Längs banvallen Bedarieux -Albi

Dagens tur gick lite norr ut. Vi ville testa att cykla på den gamla nedlagda banvallen som en gång i tiden haft tåg på linjen Bedarieux -Albi.  En lång sträcka av denna har gjorts om till cykel, gång och ridväg och kallas Voie verte. Vi startade vid Mons la Trivalle och cyklade en bit bortanför Olargue. Vägen är väldigt fin och lättcyklad och vi hade gärna fortsatt mycket längre om inte vädret plötsligt ändrat karaktär. Vädret ändrar ganska snabbt karaktär uppe i bergen och idag var en sådan dag. Men det var så trevligt att cykla här så vi kommer att göra om det, jag hoppas att vi hinner med en gång till under denna semestern. Vi tog ju våra egna cyklar med oss och det går ju bara att göra när vi har vår egen bil, jag tror inte det finns hyrbilar med dragkrok. Jag har läst att det skall gå att hyra cyklar också men vi såg ingen uthyrning där vi passerade förbi. Det fina med att cykla här är ju att man också med jämna mellanrum kommer fram till en ort där man kan stanna för en fika eller en bit mat om man inte tagit med sig egen picknick. Det fanns flera möjligheter till fina stopp för att inmundiga en egen matsäck också.


 

Det var lite bökigt att få fast cyklarna men till slut var vi färdiga för avfart.



Gamla stationshuset i Mons la Trivalle
















På väg, som ni ser har jag laddat med sololja och vatten, inga regnkläder!










Pont du Diable i Olargue. Orten är utnämnd till en av Frankrikes vackraste byar.




Här passerar vi över Jaur, ett biflöde till floden Orb












fredag 4 juli 2014

På jakt efter en burk gelé

Onsdagens utflykt styrdes i första hand av att vi ville besöka tillverkaren av Gelée de Rosmarin  en Produit artisanal. Vi hade köpt produkten i den butiken som jag berättade om i förra inlägget och vi smakade den till ugnsstekt ankbröst på måndagskvällen. Vi kollade upp var den var producerad och bestämde oss för att göra en utflykt till Mailhac. Orten ligger i Minervois som i sig är ett vackert område med mycket bra vinodling. Vi har inte hunnit vara i detta området så mycket och inte heller hunnit botanisera jättemycket i deras viner så vi bestämde oss för att åka dit. Vi gjorde ett antal små stopp innan Mailhac som var väldigt trevliga och som bara blev allteftersom vi körde. Jag tycker det är underbart att bara köra iväg och upptäcka nya små smultronställen under vägen. Vi kom fram till Mailhac till slut och vi hittade en skylt om tillverkning av sylt och gelé men sedan var det stopp. Den gatuadress som också stod på skylten och som vi tog hjälp av vår GPS för att hitta styrde in oss på en mycket smal liten gata. Förmodligen var det här i Nathalies egna hem som det producerades sylt och annat. Det fanns dock ingen skylt av något slag vid huset så vi valde att inte knacka på. Men nu skulle vi hitta ut ur gränden igen, det var minst sagt spännande... Vi blev tvungna att backa i uppförsbacke och svängande smal gata. Volvon som vi har har "larm"  om man är för nära något både fram, bak och på sidorna, den lät som den fått ett hysteriskt anfall och det hade jag också fått om jag varit den som satt vid ratten. Det var som tur var E som rattade och vi krånglade oss ut ur gränden till slut. Maihlac var en lite söt by men nästa gång jag vill ha denna gelé åker jag till butiken nära oss istället.







Första stoppet var Abbey Sainte-Marie Fontcaude i Cazedarnes. Klostret brändes 1577 precis som så många andra religiösa byggnader under religionskrigen på 1500-talet.



Plötsligt när vi närmade oss byn Assignan såg vi en skylt med Domaine du Sacré Coeur så vi svängde in. Denna vingård producerar ett alldeles utmärkt Saint Jean de Minervois muscatvin, det visste vi sedan tidigare.
Vi fick oss en trevlig provsmakning av alla deras viner, både vitt, rosé, rött och så det söta muscatvinet. Vinägaren själv ledde provsmakningen och berättade vingårdens historia och mycket från en vinodlare och vinmakares dagliga liv. Det är just denna typen av besök som är så trevliga och givande, här finns inget snobberi eller brist på tid, man vill berätta om det man gör och det som man är stolt över. Vi köpte naturligtvis några flaskor, denna gång blev det vitt, rött och en flaska av det söta muscatvinet. Bästa sättet att njuta det söta var enligt tillverkaren själv att fylla en saftig väl kyld fin melon med vinet. Vi får se om vi testar, här finns det ju gott om fina meloner just nu.



  


Skylten som talar om var tillverkningen av sylt och gelé sker. Gå hellre än kör in på Rue des Caves om ni får för er att besöka Nathalies kök:)





Det är ändå resan som är målet!




tisdag 1 juli 2014

Äntligen framme

Jag då är vi äntligen här igen i vårt andra hem. Vi kom hit i söndags kväll., ganska sent eftersom vi lämnade Alsace alldeles för sent och sedan fick vi köa på motorvägen eftersom det var en trafikolycka. Men det gör ju inget om vi kommer sent, huset finns ju här och väntar på oss. Efter att ha burit in allt i huset så var det dags för "husesyn". Huset mådde alldeles förträffligt. Jag var mest intresserad av hur växterna på terrassen mådde. Ni som följt mig här på bloggen vet att vi haft problem med styrenheten till vårt bevattningssystem. i påskas installerade vi en ny och så här långt verkar den ha fungerat. Alla växterna var jättefina. Det var mängder av körsbärstomater på plantan jag satte i påskas och passionsblomman hade klättra och blivit 1,5 meter längre, den tävlar just nu med vinrankan om vem som kommer längst.



Mums med solmogna tomater








Ett par timmar på stranden har vi hunnit med.





På vägen hem besökte vi La Ferme Biterroise som säljer lokalproducerat och de mesta är ekologiskt. Hem följde massa frukt och grönsaker, lite getost, ekologiskt öl samt en rosmaringelé.







Butiken är populär och det är alltid många där.



Aubergine med getost blev ett av resultaten av besöket.




Härligt saftiga tomater från närområdet förgyllde vår sallad.



Till detta ett glas rosé



Allt medan tornseglarna leker tafatt över takåsarna.