söndag 28 september 2014

Här föddes champagnen

I måndags gjorde vi en utfärd till Limoux som ligger sydväst om Carcasson. Från oss tar det en dryg timma att köra dit och planen var att vara framme i god tid innan lunchstängt... Men söndagskvällen var ljummen så vi dröjde oss kvar på terrassen, smuttande på det sista av vinet och titta på stjärnorna samt en och annan fladdermus som flög förbi. Med andra ord, vi kom inte i säng riktigt så dags som vi planerat och därmed inte heller upp så tidigt som vi planerat. Vi kom fram till Limoux och den första vintillverkaren kvart i tolv. Det är inte i god tid före lunchstängt. Vi ville kunna prova i lugn och ro och inte bli jäktade av en hungrig fransman som tar sina lunchtider på största allvar.

Varför var vi på väg till Limoux? Svaret är att här har det producerat mousserande vin sedan 1500-talet, alltså ca 100 år innan Dom Pérignon vidareutvecklade metoden i Champagne.

Eftersom vi var så sena bestämde vi oss för att åka till den lilla orten Saint Hilaire någon mil från orten Limoux. Vägen dit var väldigt vacker och den lilla orten charmig. Väl framme bestämde vi oss för lite lunch, vi var inte så väldigt hungriga (vi hade ju ätit frukost ganska sent) men eftersom äta lunch var det bästa sättet att fördriva tiden på så blev det så. På den lantliga lilla restaurangen serverade de bland annat Casserole, en traditionell rätt från dessa trakter som är späckad med ankfett, anka och bönor. Jag hade inte testat denna rätt tidigare men var nyfiken. Som tur var fick de vid grannbordet in sin Casserole innan vi hunnit beställa. Det visade sig att portionerna var gjorda för vinarbetare som varit ute på fälten sedan klockan sju och inte för några sjusovare som inte gjort så mycket mer än klätt på sig och satt sig i bilen, ja efter den sena frukosten då. Gick det bra att dela på en portion frågade jag på min bästa franska. Ja det var absolut inget problem. Rätten var god, men vi kämpade för att orka äta upp en halv portion var.

Alldeles bredvid restaurangen finns ett  kloster. Här i detta kloster fanns en munk som år 1531 utvecklade metoden att få bubblor i vinet. Dom Pérignon var på besök här, lärde sig metoden och utvecklade den vidare i Champagne. Jag är munkarna evigt tacksam- tänk ett liv utan mousserande vin!

I Limoux finns det tre olika typer av mousserande vin, Blanquette de Limoux, Crémant de Limoux samt Blanquette Méthode Ancestrale. Det som skiljer Blanquette och Crémant är druvsammansättningen. I Blanquette utgör druvan Mauzac minst 90%. Crémant innehåller minst 40% Chardonnay och minst 20% Chenin Blanc, resten är Mauzac eller Pinot Noir.
Blanquette Méthode Ancestrale består av 100% Mauzac, men görs på annat sätt, vilket gör det lite sötare och svagare i alkoholhalt.
Min favorit är Crémant de Limoux som i många avseenden kan mäta sig med en champagne, dock till ett betydligt lägre pris.


Ibland finns Limoux på Systembolaget, just nu tror jag det bara finns i beställningssortimentet.




Vår Casserole med två stora anklår i.





1531 skapades alltså det första vinet med bubblor i just precis här. Det är dryckeshistoria!





Klostret är väl värt ett besök även om man inte är intresserad av champagnens födelseplats.



Här provar vi alla tre sorternas Limoux, Le Domaine de Fourn.



Nyskördade druvor färdiga att bli vin.








tisdag 23 september 2014

Olargues

Olargues är en lite by, känd som en av Frankrikes vackraste byar. Dit styrde vi kosan idag främst för att äta lunch på en restaurang vid namn Fleurs d´Olargues. Restaurangen ligger väldigt fint vid foten av den gamla romerska bron Pont de Diablo och lokalen är ett gammalt "relais" för diligenstransporter från 1775. Det är några danskar som äger och driver restaurangen sedan 2002. Det har öppet från mitten av mars till mitten av november. I december, januari och februari är förmodligen kundunderlaget för litet. Restaurangen var väldigt härligt inredd med en blandning av franskt och danskt lite avskalat. Maten var det inte heller något att klaga på, den var både god och innovativ och vackert upplagt.

Här kommer lite foton från dagens höjdpunkt.




De har även ett B&B.



Trädgården med utsikt över floden och den gamla bron.



Den gamla romerska bron.





Möbler i ganska mörkt trä och udda vita tabletter och servetter. Väldigt snyggt!


Loup de Mer




Regnet hängde i luften så det var skönt att sitta inne med tända ljus.





Snygga franska bestick! Jag vill ha likadana!




torsdag 18 september 2014

Snart,snart...

Äntligen är det åter dags att styra kosan söder ut. Det är ganska så precis två månader sedan vi åkte hem från Frankrike. Mycket har hänt sedan dess både roliga och tråkiga saker, precis så som livet är.

Jag ser fram mot att åter vara i vårt lilla hus och omslutas av de tjocka stenväggarna som ger mig ett lugn.Sedan är det naturligtvis roligt att åter träffa en del av våra vänner, några bor precis som vi bara ibland där nere och några andra har tagit steget fullt ut och bor där permanent. Det blir spännande att se hur Outi och Magnus iordningställande av sin källaren till restaurang fortlöper.

Vinskörden är nog inte helt avslutad ännu så lite vintraktor ute på vägarna får vi säkert se. Jag hoppas verkligen att inte de häftiga regnskurarna de senaste dagarna förstört för mycket av de druvor som ännu inte plockats.

Jag hoppas också på solens återkomst och att vi får möjlighet att bada i Medelhavet. Något dopp i floden som vi ofta brukar ta mitt i sommaren blir det nog inget av den här gången. De bilder jag sett på Orb efter skyfallen inbjöd inte till bad.

Lite vandring, något besök hos vinodlare och test av för oss ny restaurang står också på schemat. Men mest av allt skall jag bara vila.



Så här stilla flyter inte floden Orb just nu.



Men så här kanske havet snart ser ut.



Jag har inte lärt mig ännu att känna igen olika druvor på utseendet av klasarna och bladen så jag vet inte vad detta är; Carignan, Grenach, Cinsault, Mauvedre eller Syrah är det förmodligen.