söndag 20 januari 2019

Tre önskningar i ett skal!

Gott, nyttigt och dessutom bra för miljön, vad mer kan man önska. Detta är just vad man får när man väljer ostron.

Om vi börjar med det här med miljön så är ostron precis som musslor bra eftersom de bidrar till att minska övergödning av haven genom att de filtrerar vattnet och får därmed sin näring.

Det är hälsosamt att äta ostron, de innehåller rikligt med mineraler och vitaminer, de är proteinrika men innehåller inga kolhydrater. Jod, zink och järn finns i höga halter. Zink i så höga halter att det sägs att man kan bli zinkförgiftad om man äter upp till 70-80 ostron på en gång! De är väl dock inte så många som kommer på den idén även om det är väldigt gott!

Jag tycker ostron är väldigt gott, både råa och gratinerade. Men det är ganska sent i livet jag testade detta första gången. Den främsta anedningen till att det dröjt är att jag jobbat med livsmedelssäkerhet och visste att risken att bli sjuk av ett dåligt ostron inte är helt obefintlig. Första gången jag testade var i San Francisco på Farmers Market. Jag var såld från första stund, den explosion av hav, umami och mineral var alldeles underbar. Sedan har det blivit ostron både i Normandie, Bretagne, Bordeaux, Seattle och naturligtvis nere i våra trakter där odling av ostron är en stor verksamhet. Blickar man ut över Etange de Taue så ser man alla dessa "bord" där odlingarna är.

Det klassika nere hos oss är att dricka Picpoul de Pinet till ostronen, vinet har en mineralton och en nästan spritsig känsla på tungan. Druvan till vinet som heter Piquepoul Blanc odlas runt hela etangen och det är mer eller mindre bara här den odlas.
En champagne är ju aldrig fel till ostron och till gratinerade ostron där jag använt beurre rosé smakar en roséchampagne ljuvligt. Istället för vitt vin som ingår i beurre blanc använder jag rosévin. Glöm inte att toppa med lite riven Comté av god kvalitét.



Här syns "borden" ute i etangen och invid stranden några båtar och redskap.




Allra godast är det nog ändå med bara lite citron på.




Står för kvalité




Vackert fat.




Och ett till!




Vackert!




Så här växer de, på trådar som hänger från "borden".




I orterna runt Etange de Thau finns det stånd överallt där man kan köpa med sig ostron hem.


Nu längtar jag till vårens tur och att njuta av dessa läckra, nyttiga och miljövänliga ostron.







söndag 30 december 2018

Från champagne till modeillustratör

Snart är 2018 slut och vi skall komma ihåg att skriva 2019 istället. Nyår innebär oftast mousserande vin och gärna champagne. Champagne och moussernade vin är en underbar dryck, inte bara som aperitif eller att skåla i till tolvslaget utan också till mat. Och det blir ju alltid en härlig stämning  när ljudet från en poppande kork hörs.


Eftersom det i "vår" del av Frankrike var där man enligt historien var allra först med att framställa mousserande vin, närmare bestämt i Limoux så dricker vi gärna detta vin. Det är framställt på samma sätt som champagne men inte med precis samma druvor. En Cremant de Limoux är ett utmärkt mousserande vin till ett mycket bra pris. Men champagne är ju naturligtvis alltid champagne. En av våra favoriter när det gäller champagne är Drappier. Denna champagnetillverkare finns i en lite ort i södra Champagne som heter Urville. Det var våra vänner L & H som tipsade oss om denna tillverkare och sedan dess har vi varit där två gånger på väg hem från Languedoc. De odlar mycket Pinot Noir och champagne med denna druva föredrar jag. Det är inte bara att deras vin är gott, de är också så oerhört trevlig när man kommer dit och provar. Man sitter som i ett vardagsrum i lite olika soffgrupper och så serveras olika champagner utefter vad man vill prova. Ett glas i taget serveras och de kommer fram och småpratar och frågar vad man tycker, tipsar om vad som kan serveras till vinerna. Första gången vi var där var den äldste i familjen Drappier, 90 plus tror jag han var då en aktiv konversatör till oss som provade. När vi denna sommaren besökte dem igen var han fortfarande aktiv men det var fler besökare så vi fick inte möjlighet att tala med honom.

Vad menar jag då med titeln på inlägget, " från champagne till modeillustratör"? Jo senast vi var där såg jag en så läcker poster som gjorde reklam för Drappier. Jag frågade om de fanns till försäljning och fick till min glädje en av dem. Denna har jag nu ramat in och den skall senare få flytta till vårt hus i Frankrike. Där tänkte jag att den skall hänga i sovrummet, då blir det nästan som champagnefrukost varje dag. Hur som helst, vi kollade upp vem som gjort denna målning och fann att han hette René Gruau. Han var född i Italien men hans mamma var fransyska och vid unga år flyttade han tillsammans med sin mamma vid föräldrarnas skilsmässa till Paris. Han var en mycket känd modeillustratör och jobbade för många kända designers som Christian Dior, Rochas, Lanvin, Elisabeth Arden och Hubert de Givenchy. Jag gillar denna postern väldigt mycket men också mycket annat som han tecknat under åren. Är ni intresserade av att se en del av hans verk så är det bara att googla på hans namn och bilder.





Så här ser den ut, visst är den läcker?




Så här inbjudande är miljön för att prova vin hos Drappier.




Carte d`Or, är deras husvin. Detta är gjort på 75% pinot noir, 10% pinot meunier och en skvätt chardonnay. Mycket bra champagne för ett rimligt pris. Krämig med skärpa och djup, kan med fördel serveras till mat.




Några fler av deras utmärkta champagner.




Kanske inte så sköna att sitta på men visst är de läckra!




Fyra sådana här glas finns nu även hemma hos oss. Glas kan man ju alldrig få för många av, eller hur?







Drappier var också Charles de Gaulles favoritchampagne. De Gaulle bodde under delar av sitt liv i byn Colombey-les-Deux-Eglises som inte ligger så långt från Drappier och byn Urville. Det var också här i Colombey han dog och ligger begraven. Drappier har också en champagne som bär hans namn.




Skål och Gott Nytt År!









   

torsdag 27 december 2018

Portar , nyckelhål och annant smått och gott

Längtar till vårt lilla hus i Frankrike och tittar på bilder från tidigare i år. Nu har vi inte firat jul eller nyår på fyra år därnere och det känns. Jag saknar även vinterkänslan, med klarblå himmel och doften av vedeldning samt att kura i huset när skymningen kommer smygande, för att inte tala om ett varmt lavendeldoftande skumbad. Men ännu dröjer det ett par månader innan vi är där igen.

Här kommer lite bilder på gamla fina portar, nyckelhål och kanske en och annan blomma. De flesta bilderna är från i april i år. jag kan inte se mig mätt på alla fina portar som finns här nere.




Den här porten är faktist inte äkta utan en "lura ögat". Finns att beskåda i Beziers.




Den här är dock äkta, även den finns i Beziers.




Nu är vi i Pezenas.




Fortfarande i Pezenas




Tre nyckelhål på samma dörr... De är så vackert utformade, tänk vad mycket möda för att göra vardagen lite vackrare.




Klapp, klapp på dörren, är någon hemma och öppnar?




Den här porten finns i vår by, ett kvarter från oss.




Våren bjuder också på mycket blommor och den härligt blå himmlen som alltid finns i Languedoc.




Vinfält i utkanten av vår by.




Frodig gurkört.




Härlig utsikt!




Härligt och avslappnande bad.

Är det konstigt att jag längtar?











söndag 18 november 2018

New York i början på november, kan det vara något?

New York i början på november, kan det vara något? Svaret är ja!

För E var det första gången i "The Big Apple", för mig tredje gången. Första gången jag besökte New York var jag dock bara 17 år, så det var ju några år sedan...

Vi hade en väldigt tur med vädret, de första två dagarna var det 20 grader varmt, de övriga lite svalare men fortfarande soligt. Som man oftast gör i storstäder så har vi gått och gått och gått. Vi hann med många spännande delar av Manhattan samt trendiga Williamsburg. Naturligtvis hittade vi också en trevlig musical att gå på. Många bra restauranger hittade vi, jag skulle vilja säga att vi hittade inga dåliga, men så är ju också konkurrensen stenhård, de måste helt enkelt leverera för att finnas kvar.





Vacker flygning över Grönland!




Jag blev så glad över att hitta goda glutenfria bagels.



På Browns bagels.



Jag blev så inspirerad så jag har bakat egna glutenfria bagels nu. De blev jättebra och så där härligt sega som bagels blir av att kokas.



Besök på Ellis Island, ön som var första anhalten i USA för alla immigranter.



Hallen där alla immigranter togs emot. I byggnaden som i sig var väldigt vacker finns ett museum som beskriver både vad som hände när de anlände hit men också mycket om deras bakgrund, vilka länder de kom från, varför de valt att lämna sitt hemland och hur det blev för dem i deras nya hemland. Historia för både USA och Europa, väldigt intressant.



Närmare 23 miljoner människor emmigrerade.



Någon fick jobb i textilindustrin



Skyline från båten över södra Manhattan med nya World Trade Centers med sin höga byggnad.



Innovativ veganskt mexikansk kök på Bar Verde. En av flera restauranger som drivs av Matthew Kenney, Miljön var varm och välkomnande och menyn väldigt inspirerande. En av de allra godaste Margarita jag någonsin druckitt, naturligtvis gjord på ekologisk lime och tequila:) 



Att det var Hallowin gick inte att ta miste på.



Gatubild i trendiga Williamsburg



Mer Williamsburg



Ännu mer Williamsburg



Det blev tyvärr inga ostron på Grand Central Station



En riktigt bar mexikansk restaurang.



"From the beaches of the Yucatan to Bleecker Street, Tacombia is your balmy destination for authentic tacos, fresh juice, aguas frescas, sangria and ice cold beer"



Avslutar inlägget med den riktigt gamla rulltrappan hos Macys.
Som sagt New York funkar absolut som resmål i november, vi hade 5 härliga dagar.

















tisdag 23 oktober 2018

Nästan 2 månader sedan sist

Så här lång tid mellan två blogginlägg har jag inte haft sedan jag började blogga för ett par år sedan. Har det inte funnits något att blogga om, jo det har det, men jag har liksom inte givit mig tid till det. Men nu börjar det ju mörkna på kvällarna, det vill säga inga mysiga kvällspromenader under veckan.

Jag minns med glädje min o kompisens underbara vecka i slutet på september nere i våra franska hemtrakter. September och oktober är mina favoritmånader i Languedoc. Det är fortfarande varmt både i luften och i vattnet och vardagen pågår runt omkring som till exempel all vinskörd.






Assignan, den rosa byn är fin, kan verkligen rekommendera ett besök där.




M var väldigt skeptisk innan hon sett byn, hon trodde en fin fransk by skulle bara kunna bli förstörd om man färgat det rosa, hon höll dock med om att den är fin med sina rosa, röda och lila inslag.





Fin!






På en vägg på en toalett!



Druvor färdiga för skörd.



Fikonskörd!



Bad i havet, riktigt varmt o skönt.



Bad i floden Orb, riktigt varmt o skönt här också. Svårt att tänka sig att den höjde sig 7 meter för någon dryg vecka sedan när det var sådana skyfall. 7 meter det är nästan upp till överkanten av bron.



Vi åt massor av god mat, både hemma och bortbjudna.



Frukost på terassen en solig september morgon gör inte ont.



Vi hann med en dag i vackra Vieussan också.







Här vilar "La dame"



Den alltid lika fina utsikten från L&H terass.


Underbart är kort! En vecka går fort.