söndag 30 april 2017

April, april...

Nu är redan april slut, det gick snabbt. Det har varit en alldeles speciellt fin april 2017.


Två veckor i Frankrike med underbart väder och allt grönt, det var så avkopplande. Efter en resa hem genom Europa som gick bra, vi hade inga långa köer allt flöt på, men det är långt, de dryga 200 milen. Jag såg till att köra mina cirka 30 mil på tyska autobahn, bara så att jag vet att jag vågar och kan.


Bilen var full av vin och ost som var direktleverans till det stundande bröllopet. Förra veckan var minst sagt intensiv, tillbaka till jobbet och alla förberedelserna för bröllopet. Allt gick bra, vädrets makter var med oss och I&I blev vigda ute som de så gärna ville, solen sken men det var en isande vind som gjorde sig påmind men alla gästerna var tappra och var med på noterna.


Idag har de åkt iväg på sin långa bröllopsresa, de är hemma igen i juli... A&H har också åkt tillbaka till Ukraina så det känns lite tomt. Själv åker jag på tjänsteresa till Indonesien och Vietnam imorgon, det känns sådär. Vill så gärna vara hemma nu när naturen vaknar men nu är det ett jobb som skall utföras, lika bra att gilla läget. När jag är tillbaka är säkert allt riktigt grönt här hemma.














Sista dagen i Frankrike vandrade vi upp till Notre Dame de Capimont








Vilket visade sig vara en kyrka som fortfarane var i bruk, jag trodde det var en ruin vi skulle komma fram till.








En av många fina vandringar vi gjorde







Vi avslutade dagen med en glass i Roquebrun







Där blåregnet var aldeles fantastiskt vackert







Hela 70 stycken små penséer packades in i vaxat papper och tyll, detta blev del av bordsdekorationen.







Penséer var temat för dagen.







De som inte fick plats på borden blev fina i fönstren.







Osten direkt från La France gjorde succé







Solen sken och himlen var nästan lika blå som i Languedoc







De penséer som inte gästerna tog med sig hem pryder nu vår trädgård.






Några till...







                                                                  

söndag 16 april 2017

På återseende Frankrike

Sitter på ett hotellrum i Tyskland på väg hem till Sverige. Här är kallt och inte så väldigt grönt och jag måste erkänna att jag redan längtar tillbaka till mitt andra hem. Om vi inte skulle fira I&Is bröllop om en vecka tror jag att jag stannat kvar... Hur kan två veckor gå så fort?  Jag tittar på foton från dessa två veckor och känner stor glädje och tacksamhet för att jag fått se och uppleva detta. Tycker man som jag om att vara ute i naturen och vandra och titta på alla växter, känna alla dofter och lyssna till alla ljud då kan man inte ha det bättre än vi haft det. Vi har varit där i april tidigare också men vi har aldrig haft ett så bra väder. Vi fick inte en regndroppe på oss på hela tiden, den dagen det kom en åskskur i vår by var vi på utflykt och undgick regnet. Som bästa svenska sommarvädret hela tiden.



Caroux



Vild iris



Ostronbåt vid Etange de Thau




Vi var inte de enda som ville äta ostron förra söndagen, alla restauranger var fullbokade. Så vi köpte egna ostron i Meze och åkte hem till vår terass för att njuta av läckerheterna.



Inte bara fina att titta på, de doftade ljuvligt också.



En lite påskbuffé med blandning av Sverige och Medelhavet hann vi med innan vi åkte hem. 



Jag älskar att laga mat i vårt kök och med alla fina råvaror som finns. Här är en liten förrätt på brandad med picklad squash och rädisor.



Vinet spirar, lovar gott för kommande årgångar. På återseende!








onsdag 12 april 2017

Castelnaudary, Limoux och Queribus

Det fina vädret vi har bara fortsätter, igår nådde temperaturen 27 grader. Vi gjorde en lite längre tur igår där målet för dagen var att köpa moussernade vin till I&Is bröllop. I Limoux gjordes det allra första mousserande vinerna cirka 100 år innan Don Perignon kom till Limoux och lärde sig hur denna produktion går till. Sedan åkte han hem till Champagne och resten är historia. Hur som helst så tycker vi väldigt mycket om de mousserande vinerna från Limoux och det gör I&I också.

Men innan vi nådde Limoux besökte vi Castelnaudary, maträtten Cassolet hemstad. Castelnaudary ligger utefter Canal de Midi och har en riktigt stor hamnbassäng. Vi var där lagom till lunch så det fick bli en Cassolet att mumsa på.

Efter lunch och inköp av Limoux styrde vi bilen mot Maury, en fin liten by känd för sina söta viner och full med "trompe l´oeil", det vill säga målningar som lurar ögat. Denna gången stannade vi bara till en kort stund, istället körde vi upp i bergen till Queribus som utgjort gränsslott mellan.  Frankrike och Aragonien. Fästningen är också välkänd som en av de sista posteringarna för katharerna. Det är inte svårt att förstå att läget var bra om man ville få vara ifred eller om man hade en landremsa att bevaka, utsikten var häftig.



Castelnaudary




Canal de Midi




Den stora hamnbassängen.



Cassolet är gott men ganska mättande med alla bönor.



Recept på Cassolet var illustrerat direkt på väggen i restaurangen









Inför bröllop



Högt,högt upp ligger Queribus







Precis under molnen syns Pyreneerna i fjärran.














En dag att minnas.













onsdag 5 april 2017

Två fina dagar

Vädret är som en fin svensk sommardag och blomningen alldeles underbar. Två kortare vandringar har vi hunnit med men vi planerar för en längre imorgon, God mat både från restaurang och eget kök och lite svalt rosevin har också förgyllt dagarna.



Fullt med vilda iris



Mer än 10 olika sorters blommor plockade på en runda utanför vår by.



Vet inte vilket jag gillar mest, färgen eller doften hos blåregn.



På La Maison de Petit Pierre var det både bra mat och väldigt trevlig atmosfär.



Grön soppa med skaldjurssmak



Inser att jag äter linser alldeles för sällan



Maison Flodström levererade också





En god rosé med en lite ton av grape passar utmärkt till mat.


Fortsättning följer en annan dag.








söndag 19 mars 2017

I väntan på...

Nu är vi ganska snart på väg mot vårt älskade Frankrike. Längtar så efter lite sol och värme men också väldigt mycket efter vårt kära hus. När det dröjt så länge sedan vi var där (september förra året) börjar jag nästan att tvivla på att det finns, men bara för en liten liten stund, sedan sluter jag ögonen och vips ser jag allt framför mig. Som till exempel vårt fina ljusa kök som jag älskar att laga mat i, där kommer jag att laga till olika primörer i form av grön sparris, jordgubbar och annat gott som jag hoppas hitta på någon av de trevliga marknaderna som finns. Jag skall naturligtvis också njuta av några härliga skumbad i mitt "franska spa". Förhoppningsvis blir det också tillräckligt bra väder för att sitta ute på vår terass eller vår lilla balkong och njuta av solen.

Denna helgen här hemma har i alla fall givit lite vårkänslor även om vädret är ombytligt. Vi trotsade några snöflingor som kom igår eftermiddag lagom till att vi skulle grilla och tänk det funkade med lite fransk rosevin i glasen och kycklingen på grillen, snön upphörde lika fort som den kom.

Jag har i helgen träffat en av mina allra första arbetskamrater, vi hade inte träffats på 30 år, det är inte klokt hur fort tiden går.



Runda mjuka bohuslänska klippor på Stora Amundön.




Havet glittrar inbjudande. 



Men det är inte många grader varmt ännu.




Mera runda klippor.




Rester efter måsarnas kalasande.




Vi har också kalasat på havets läckerheter. Musslor kokta i Pastis och havskräftor gratinerade med Saint Agur, det bästa av två världar,  svenska skaldjur med Pastis och ost från Frankrike.





söndag 12 mars 2017

Jag och kineserna gillar valthornsnäckor

Jag läste i förra veckan att kineserna är väldigt glada i valthornssnäckor. På franska heter valthornssnäcka bulot och är en typ av snigel som lever i saltvatten. Jag kommer inte ihåg när jag smakade dessa läckerheter första gången men det var i Fankrike och kanske för fyra år sedan. För det mesta köper man dem kokta och alla har sitt eget husets recept på själva kokningen, ungefär på samma sätt som vi har för kokta havskräftor. De ser ju kanske inte så aptitliga ut men jag gillar dem skartp. Varje gång vi är nere i Frankrike köper vi bulot och oftast brukar jag ha dem i någon fiskgryta eller i en krämig sås tillsammans med pasta eller möjligen risotto. Ännu en sak att längta till förutom ostronen.

Hur som hels så är danska fiskare överlyckliga för att varenda kilo de fiskar upp kan gå på export till Kina som verkar omättliga på denna läckerhet. Det finns massor av dessa snäckor i Kattegatt och det är inga kvoter som gäller, bara att håva upp dem.

Om du inte har testa dessa läckerheter tidigare så ta chansen nästan gång du stöter på dem, vare sig det är i Frankrike eller Kina. I Danmark tror jag inte du hittar några, de har alla skickats till Kina.







I en gryta tillsammans med bläckfisk.



Skaldjurstallrik på La Ferme Marine



Ännu en skaldjurspanna med bulot, musslor, bläckfisk och annat smått och gott