söndag 19 mars 2017

I väntan på...

Nu är vi ganska snart på väg mot vårt älskade Frankrike. Längtar så efter lite sol och värme men också väldigt mycket efter vårt kära hus. När det dröjt så länge sedan vi var där (september förra året) börjar jag nästan att tvivla på att det finns, men bara för en liten liten stund, sedan sluter jag ögonen och vips ser jag allt framför mig. Som till exempel vårt fina ljusa kök som jag älskar att laga mat i, där kommer jag att laga till olika primörer i form av grön sparris, jordgubbar och annat gott som jag hoppas hitta på någon av de trevliga marknaderna som finns. Jag skall naturligtvis också njuta av några härliga skumbad i mitt "franska spa". Förhoppningsvis blir det också tillräckligt bra väder för att sitta ute på vår terass eller vår lilla balkong och njuta av solen.

Denna helgen här hemma har i alla fall givit lite vårkänslor även om vädret är ombytligt. Vi trotsade några snöflingor som kom igår eftermiddag lagom till att vi skulle grilla och tänk det funkade med lite fransk rosevin i glasen och kycklingen på grillen, snön upphörde lika fort som den kom.

Jag har i helgen träffat en av mina allra första arbetskamrater, vi hade inte träffats på 30 år, det är inte klokt hur fort tiden går.



Runda mjuka bohuslänska klippor på Stora Amundön.




Havet glittrar inbjudande. 



Men det är inte många grader varmt ännu.




Mera runda klippor.




Rester efter måsarnas kalasande.




Vi har också kalasat på havets läckerheter. Musslor kokta i Pastis och havskräftor gratinerade med Saint Agur, det bästa av två världar,  svenska skaldjur med Pastis och ost från Frankrike.





söndag 12 mars 2017

Jag och kineserna gillar valthornsnäckor

Jag läste i förra veckan att kineserna är väldigt glada i valthornssnäckor. På franska heter valthornssnäcka bulot och är en typ av snigel som lever i saltvatten. Jag kommer inte ihåg när jag smakade dessa läckerheter första gången men det var i Fankrike och kanske för fyra år sedan. För det mesta köper man dem kokta och alla har sitt eget husets recept på själva kokningen, ungefär på samma sätt som vi har för kokta havskräftor. De ser ju kanske inte så aptitliga ut men jag gillar dem skartp. Varje gång vi är nere i Frankrike köper vi bulot och oftast brukar jag ha dem i någon fiskgryta eller i en krämig sås tillsammans med pasta eller möjligen risotto. Ännu en sak att längta till förutom ostronen.

Hur som hels så är danska fiskare överlyckliga för att varenda kilo de fiskar upp kan gå på export till Kina som verkar omättliga på denna läckerhet. Det finns massor av dessa snäckor i Kattegatt och det är inga kvoter som gäller, bara att håva upp dem.

Om du inte har testa dessa läckerheter tidigare så ta chansen nästan gång du stöter på dem, vare sig det är i Frankrike eller Kina. I Danmark tror jag inte du hittar några, de har alla skickats till Kina.







I en gryta tillsammans med bläckfisk.



Skaldjurstallrik på La Ferme Marine



Ännu en skaldjurspanna med bulot, musslor, bläckfisk och annat smått och gott




söndag 5 mars 2017

Snart, snart

Med snöstorm vinande utanför fönstret och Spotify spelandes franska låtar är min längtan så intensiv efter att åter trampa fransk jord så det gör nästan ont. Förutom att lyssna till franska låtar och titta på gamla bilder från tidigare vårturer till vårt lilla hus med omnejd har jag för säkerhets skull laddat upp med lite böcker om vårt område. Men nu är det inte allt för långt kvar tills vi är där. Jag hoppas att naturen är lika fin som den brukar vara i april och att solen skiner från en så speciellt blå himmel som bara finns i Languedoc och att ostronen är fräscha och smakar så där ljuvligt salt hav med en fin mineralton. Till ostronen blir det naturligtvis en Picpoule som med sin spritsiga ton och mineralitet passat så gudomligt bra till ostron och för all del även andra skaldjur.






Igår var det i alla fall lite vårkänsla men idag är allt gömt i snö.



Många böcker om vin och mat och vårt område har jag skaffat.



Ljuvlig Sistros med sina pappersliknande kronblad.




Underbart lila färg.



Ett glas rosé på terassen.




Efter en vandring i garriguen.



Luften surrar av alla bin och humlor.




Intensivt blå iris.



Förrätt en vanlig vardag på strandpromenaden i Bouzigues i början på april förra året.




Picpoule de Pinet, ett utmärkt vin till ostron och andra skaldjur.





Kanske hittar jag lite vildsparris i år också.



Mysiga middagar i köket. Just den här kvällen regnade det faktist lite, så vi fick sitta inne.




Här trivs ostronen




Båtarna ligger på rad o guppar.



Jämför färgintensiteten på denna bilden med den första i inlägget så förstår ni säkert varför jag längtar.