torsdag 31 december 2015

Gott Nytt År!

Sista inlägget för i år på bloggen. Jag har verkligen inte hunnit skriva så mycket som jag velat. Framför allt hela hösten har varit fylld av så väldigt mycket arbete och andra aktiviteter, så bloggen har inte fått den uppmärksamhet jag egentligen vill den skall ha. Men som bekant har dygnet inte mer än 24 timmar och jag kan lova att jag har inte sovit bort så många av dessa, snarare alldeles för få, vilket inte gör att man blir mer effektiv utan snarare tvärtom. Jag var på ett frukostseminarium för ett tag sedan och där konstaterades det att det allra bästa sätten att må bra och att ha ett bra minne det är att sova tillräckligt och att inte stressa. Jag gillar inte att ge nyårslöften för de brukar inte bli så bra men jag gör ett försök i alla fall. Jag skall försöka sova mer nästa år! Kanske stressar jag mindre då med.

Julen har varit härlig även om vi inte varit i Frankrike och anledningen till det är att jag fått träffa alla nära o kära. A & H har varit här i snart två veckor så nu stundar snart det jobbiga avskedet. Jag hatar avsked!

Jag är så glad och stolt över mina fina duktiga barn som gör en massa bra saker och som verkar trivas med sina liv. Men ibland blir jag för mycket "mamma" och vill bara ha dem hemma och nära mig hela tiden. I finns ju på närmare håll men ibland har vardagen ändå så mycket krav så man ses inte ändå.

Precis före jul höll jag en föreläsning och provsmakning på Munskänkarna i Trollhättan. Temat var "Julens smaker" vilket betydde att jag berättade en massa om julens kryddor och vi provade portvin. Det var en kul och trevlig provsmakning som uppskattades. På tal om vin så skall jag läsa 7,5 poäng Vinkunskap på Göteborgs universitet nu till våren. Det blir en fortsättning på de tidigare kurserna jag läst där. Det ser jag fram mot. Jag får också sällskap av I & I på kursen och det skall bli jätteroligt.




Här följer lite bilder från de senaste veckan.



Dagen före jul satsade vi på något helt annat än julmat. Hemgjord sushi med färsk krabba och havskräftor bland annat.



Det var H som fyllde år och hon gillar Japan. Mina pinnar som visserligen är köpta i Thailand funkade bra till dukningen.



Istället för skinka på julafton åt vi helstekt gås. Tillbehör var bland annat fräst grönkål som fortfarande växer grön och fin i trädgården. För de av er som tycker det verkar knasigt att inte ha julmat så åt vi i alla fall lax och sill som förrätt och den som ville kunde dricka julmust till gåsen. Fast de flesta av oss valde att smaka en Pinot Noir.



Till gåsen smakade denna sallad underbart. Råriven rödkål, råa morötter, grönkål, pinjenötter, parmesan och slutligen en massa granatäpplekärnor gjorde salladen både vacker och god.




Efter mitt seminarium om portvin fick jag för mig att vi skulle smaka olika grönmögelostar tillsammans med portvin. Detta var tänkt som dessert  men vi var så mätta efter allt det andra så det blev istället "nattamat". Det är tre franska grönmögelostar plus Gorgonzola och Stilton. Måste erkänna att Stilton var väldigt fin och att Roqueforten var alldeles för vass i smaken. Men Saint Agur och den franska gjord på getmjölk var mycket bra.



Alternativ mat hade vi men vi var traditionella när det gällde julklappar. H hade gjort små konstverk av varje klapp.




Detta fina var mitt från I & I




Julgodis på mammas gamla fat kändes rätt. Internationellt med kola från Ukraina, torkad mango från Thailand, Carnaby Street godis, hemgjorda "ekollon" av I och till sist lite tomteskum.



Juldagspromenad i ett blåsigt Tjuvkil. Kallt men vackert.



Högt vattenstånd på Skräddarön.



Vågorna sköljde över vägbanken men vi blev bara lite blöta om fötterna.



Så kom det lite snö. Här på besök i närheten av var filmerna Änglagård spelades in.




Just precis här  på klostret Saint-Hilaire anses det första mousserande vinet i världen har kommit till 1531. Hundra år senare kom munken Don Perignon till klostret i  Limoux som området heter och lärde sig tekniken, tog med sig den till Champagne och resten är som bekant historia. I området Limoux görs även idag alldeles utmärkta mousserande viner. En Cremant de Limoux är ett mycket bra och prisvärt alternativ till Champagne.
Så skänk en tanke av tacksamhet till munkarna i detta kloster när ni ikväll skålar in det nya året. Det tänker jag göra.


Gott Nytt År!












söndag 20 december 2015

Ingen fransk jul i år

I år blir det jul hemma, inga franska breddgrader. Saknar naturligtvis Frankrike en del men det viktigaste är att få vara tillsammans med nära och kära.

Imorgon kommer A hem och stannar i två veckor. Jag har pyntat med gran som vi inte haft på sex år och planerat för god mat. Påverkan av våra franska jular gör att ett helt traditionellt julbord blir det inte. Lite sill och lax skall vi ha men efter det blir det helstekt gås med olika kålrätter med vingelé gjord på druvan Carignan från en grannby till vår. Efter det skall vi testa om fransk grönmögel passar lika bra till portvin som stilton gör. Ostronen och anklevern får vänta tills vi åter är i Frankrike, men jag kan erkänna att visst saknar jag detta lite. Men mest av allt saknar jag ljuset, vi har haft tur med mycket klarblå himmel de år vi firat jul eller nyår därnere.



Lilla granen på plats



Lutfisk med knaperstekt pancetta och grönkål, mums



Vin från Cébène passade utmärkt till lutfisken. Vi drömde oss bort till den lilla vingården i Faugères som vi besökt flera gånger och där E "adopterat" två gamla Carignan stockar.



Vår första jul i Caussses



Ingen fransk jul utan gås- eller anklever





Gorge de Heric i mellandagarna för ett par år sedan. En underbart blå himmel.



Lycka att plocka egna citroner på julafton



Franskt julgodis



Mogna oliver 



Saluhall som dignar av frukt



Lite ostron så klart, 20 euro för denna kartong.











måndag 23 november 2015

Loppisfynd

Jag älskar att besöka marknader, loppisar och antikhandlare och det finns det gott om i våra franska trakter. Pezenas är en av Frankrikes mer kända antikorter och utefter en och samma gata finns det mer än 40 antikhandlare. Jag har handlat en del saker här men jag har också gjort fynd på små marknader och även hos Emmaus. Det är alltid lika spännande att besöka en marknad eller butik, man vet aldrig om man kommer att springa på det där som man bara måste ha fast man inte vetat om det tidigare.

Här följer en liten kavalkad av saker jag fyndat och som alla ha fått en plats antingen i vårt lilla franska hus eller hemma i Sverige.



Champagneglasen med grön fot är inte speciellt antika men ett "fynd" är de. Jag älskar dem och de kostade nästan ingenting.




Pastisglasen hör hemma under samma avdelning. "inte antika men hittade på en marknad och jag gillar dem" Efter en riktigt varm dag är Pastis en alldeles utmärkt aperitif.




I somras var det till och med loppis "vide-greniers" vilket betyder typ tömma vinden i vår lilla by. Jag kom hem med en gammal spegel, några knivar och en bunt med gamla näsdukar. Spegeln har fått följa med hem till Sverige och hänger nu på väggen här. Även näsdukarna är hemma och fungerar alldeles utmärkt som servetter. Tänk att man la ner tid på att handbrodera näsdukar. Halsbandet har också kommit till användning.




Här är det dukat med näsdukarna/servetterna.




För nästan ett år sedan hittade jag denna lampfoten i Pezenas och föll för den. Den är ganska stor och tung så den fick följa med hem i somras när vi bilade. Nu har den fått ny el och en lampskärm som jag tycker gör sig bra till foten.



Det här pottskåpet passar alldeles utmärkt i vårt franska sovrum.




En vattenflaska för att blanda sin Pastis måste man ju ha.




Sist men inte minst min älskade caféstol som kom med hem efter ganska mycket bökande med packningen och inte allt för glada miner från E.










söndag 1 november 2015

Fin oktober passerat i racerfart

Inser plötsligt att jag inte gjort något inlägg på flera veckor. Hela oktober har passerat i racerfart. Nu i novembers skälvande början funderar jag på var oktober tog vägen. Vädret har varit riktigt fint, mycket sol och relativt varmt. Det syns i trädgården att vi sluppit frostnätter, rosorna blommar fint fortfarande.

Oktober har varit fyllt av mycket jobb men också tid för att träffa nära och kära. A har varit hemma under två veckor, han körde hela vägen Odessa och hem tur och retur... Ja vad är det för konstigt med det, inte så mycket längre än när vi kör till vårt franska paradis. Jo lite äventyrligt är det allt, det tycker i alla fall en ständigt orolig mor som enligt A gör allt för att upprätthålla den titel han gett mig "Lille Skutt".

E och jag har hunnit med att bli färdiga med vår druvkurs på Munskänkarna, i torsdags var det tenta och vi gjorde bra ifrån oss båda två. Jag blev så inspirerad av att läsa mer om vin så jag har sökt till en ny universitetskurs till våren, få se om jag kommer in. Jag har sedan tidigare 22,5 poäng på universitetet, men mycket vill ha mer. Det finns så mycket att upptäcka och lära sig om vin och man blir aldrig fullärd.

Nu har vi november här, en av de månader när jag ofta känner mig överväldigad av mörkret, inte på ett positivt sätt utan med lite lätt oro i kroppen. Knarka stearinljus och försöka komma ut en liten stund mitt på dagen brukar lindra lite.




En härlig vandring på en mil på Bohusleden med I&I var en bra början på oktober.



Testa nya recept är en bra avkoppling för mig. Här är det risbollar smaksatta med härlig röd currypasta och till det massor med färsk koriander.



Nilsbybron över Frykensjöarna, fick "Vackra vägars pris" 1997. Vi passerade här på väg till Mårbacka.



Målet för vår utflykt för två veckor sedan var att besöka Mårbacka. Jag besökte Mårbacka på min första skolresa när jag var 12 år. Jag kan säga att jag uppskattade det mycket mer nu, huset och inredningen var väldigt ljus och fin och Selma var en intressant person. Hittade ingen koppling mellan henne och Frankrike men väl med mat och livsmedelsproduktion. Hon drev tillverkning och försäljning av skrädmjöl i 10 år. Det var synd att man inte fick ta bilder från interiören... Bland annat fanns det en fantastiskt fin gammal gasspis av märket Aga och en koppardiskbänk som var väldigt häftig.



I Selmas köksträdgård, svartkål är min absoluta favorit bland kålsorter.



Naturen är vacker.



Blommar för fullt i trädgården och doftar underbart.



Druvkursen avklarad



Mina mexikanska ljus fick brinna en stund igår, ett för mamma och ett för pappa.



Till förrätt igår, en frisk ceviche.



Som sagt ljus behövs nu, jag kan inte få nog av dem.















torsdag 1 oktober 2015

Tre dagar till i Languedoc

Nu har vi varit hemma i över en vecka men våra dagar i Frankrike värmer fortfarande min själ. Jag vet att det dröjer innan vi kommer dit igen och jag vet att det ligger ett antal månader av mörker framför mig innan jag får andas fransk luft igen men just nu känns det ganska ok ändå. Kanske blir längtan för lång efter klarblå himmel och jag bestämmer mig för att jag bara måste besöka mimosafestivalen i Roquebrune i februari.

Varje hus har ju sin speciella lukt och när jag packar upp kläder som fått bo ett tag i garderoben därnere borrar jag näsan i dem och blir lycklig av att känna lukten av mitt franska hus.

Vad hände de sista dagarna vi var där?



Vi åkte på en 4 timmar lång tur på Canal de Midi och vidare ut på Etange de Thau. Vattnet var ovanligt brunt i kanalen för det hade regnat kraftigt veckan innan. Det är så sorgligt att platanerna som växer utefter kanalen och som planterades en gång i tiden för att ge skugga, en efter en dör på grund av ett virus som spridits sig i vattnet. Mycket av tjusningen med kanalen är just det speciella ljus som det blir när solen strilar ner genom trädkronorna. Det är tyvärr snart slut med detta, just nu pågår ett intensivt arbete med att hugga ner och bränna upp trädresterna och plantera nya träd. Men det kommer ju att ta väldigt lång tid innan de vuxit sig så stora som de plataner som nu huggs ner.




Turen fortsatte ut i Etange de Thau och vi fick se ostronodlingarna på nära håll. 



Ostronen på snöre från "borden" som man kallar odlingsanordningen



Vi stannade på vägen tillbaka och släppte av ett stort sällskap i Marseillan och därmed kunde vi pricka av att vi även denna gången varit i Marseillan. Vi har alltid besökt Marseillan minst en gång varje gång vi varit nere, till och med om vi bara varit nere en långhelg. Ja, vi gillar Marseillan!




Tillbaka in i kanalen.



Det finns många husbåtar på kanalen.



Dagen därpå hade vi stämt träff med Birgitte Chevalier och hon tog emot oss trots att hon var mycket upptagen av skörden. E är fosterpappa till två av hennes gamla Carignanstockar, en julklapp från mig för ett par år sedan. Vi ville naturligtvis se hur dessa mådde och också hämta våra flaskor vin som man får när man sponsrar Carignanstockar.



En gammal stock ger ungefär en flaska vin. Jag skriver ett separat inlägg om vingården senare.



På vägen hem passade vi på att besöka en för oss ny liten by, Aigues-Vives. Pytteliten med en väldigt smal "huvudgata", vi vågade inte ens köra igenom med bilen utan parkerade den och gick en sväng.



Vacker!



Vacker!



På kvällen var det vernissage i vår lilla by. Fotkonst av Jan Palmblad på Blå Baguetten. 






Efter vernissage en sen middag med vänner i skymningen på vår terrass.



Sista dagen började vi med att besöka en gammal smedja på vår gata. Denna helg hade man över hela Frankrike olika aktiviteter för att berätta om historia och arv på olika sätt. Eftersom vi bor på "Smedjegatan" var vi naturligtvis extra nyfikna.



Här har många hästars skor tillverkats under cirka 100 år.



En smed på den tiden gjorde också vackra portar och räcken. En sida ur kollektionen.



Naturligtvis måste en vecka här nere avslutas med tankning av sol och ljus. För det dröjer som sagt till nästa gång.