måndag 23 november 2015

Loppisfynd

Jag älskar att besöka marknader, loppisar och antikhandlare och det finns det gott om i våra franska trakter. Pezenas är en av Frankrikes mer kända antikorter och utefter en och samma gata finns det mer än 40 antikhandlare. Jag har handlat en del saker här men jag har också gjort fynd på små marknader och även hos Emmaus. Det är alltid lika spännande att besöka en marknad eller butik, man vet aldrig om man kommer att springa på det där som man bara måste ha fast man inte vetat om det tidigare.

Här följer en liten kavalkad av saker jag fyndat och som alla ha fått en plats antingen i vårt lilla franska hus eller hemma i Sverige.



Champagneglasen med grön fot är inte speciellt antika men ett "fynd" är de. Jag älskar dem och de kostade nästan ingenting.




Pastisglasen hör hemma under samma avdelning. "inte antika men hittade på en marknad och jag gillar dem" Efter en riktigt varm dag är Pastis en alldeles utmärkt aperitif.




I somras var det till och med loppis "vide-greniers" vilket betyder typ tömma vinden i vår lilla by. Jag kom hem med en gammal spegel, några knivar och en bunt med gamla näsdukar. Spegeln har fått följa med hem till Sverige och hänger nu på väggen här. Även näsdukarna är hemma och fungerar alldeles utmärkt som servetter. Tänk att man la ner tid på att handbrodera näsdukar. Halsbandet har också kommit till användning.




Här är det dukat med näsdukarna/servetterna.




För nästan ett år sedan hittade jag denna lampfoten i Pezenas och föll för den. Den är ganska stor och tung så den fick följa med hem i somras när vi bilade. Nu har den fått ny el och en lampskärm som jag tycker gör sig bra till foten.



Det här pottskåpet passar alldeles utmärkt i vårt franska sovrum.




En vattenflaska för att blanda sin Pastis måste man ju ha.




Sist men inte minst min älskade caféstol som kom med hem efter ganska mycket bökande med packningen och inte allt för glada miner från E.










söndag 1 november 2015

Fin oktober passerat i racerfart

Inser plötsligt att jag inte gjort något inlägg på flera veckor. Hela oktober har passerat i racerfart. Nu i novembers skälvande början funderar jag på var oktober tog vägen. Vädret har varit riktigt fint, mycket sol och relativt varmt. Det syns i trädgården att vi sluppit frostnätter, rosorna blommar fint fortfarande.

Oktober har varit fyllt av mycket jobb men också tid för att träffa nära och kära. A har varit hemma under två veckor, han körde hela vägen Odessa och hem tur och retur... Ja vad är det för konstigt med det, inte så mycket längre än när vi kör till vårt franska paradis. Jo lite äventyrligt är det allt, det tycker i alla fall en ständigt orolig mor som enligt A gör allt för att upprätthålla den titel han gett mig "Lille Skutt".

E och jag har hunnit med att bli färdiga med vår druvkurs på Munskänkarna, i torsdags var det tenta och vi gjorde bra ifrån oss båda två. Jag blev så inspirerad av att läsa mer om vin så jag har sökt till en ny universitetskurs till våren, få se om jag kommer in. Jag har sedan tidigare 22,5 poäng på universitetet, men mycket vill ha mer. Det finns så mycket att upptäcka och lära sig om vin och man blir aldrig fullärd.

Nu har vi november här, en av de månader när jag ofta känner mig överväldigad av mörkret, inte på ett positivt sätt utan med lite lätt oro i kroppen. Knarka stearinljus och försöka komma ut en liten stund mitt på dagen brukar lindra lite.




En härlig vandring på en mil på Bohusleden med I&I var en bra början på oktober.



Testa nya recept är en bra avkoppling för mig. Här är det risbollar smaksatta med härlig röd currypasta och till det massor med färsk koriander.



Nilsbybron över Frykensjöarna, fick "Vackra vägars pris" 1997. Vi passerade här på väg till Mårbacka.



Målet för vår utflykt för två veckor sedan var att besöka Mårbacka. Jag besökte Mårbacka på min första skolresa när jag var 12 år. Jag kan säga att jag uppskattade det mycket mer nu, huset och inredningen var väldigt ljus och fin och Selma var en intressant person. Hittade ingen koppling mellan henne och Frankrike men väl med mat och livsmedelsproduktion. Hon drev tillverkning och försäljning av skrädmjöl i 10 år. Det var synd att man inte fick ta bilder från interiören... Bland annat fanns det en fantastiskt fin gammal gasspis av märket Aga och en koppardiskbänk som var väldigt häftig.



I Selmas köksträdgård, svartkål är min absoluta favorit bland kålsorter.



Naturen är vacker.



Blommar för fullt i trädgården och doftar underbart.



Druvkursen avklarad



Mina mexikanska ljus fick brinna en stund igår, ett för mamma och ett för pappa.



Till förrätt igår, en frisk ceviche.



Som sagt ljus behövs nu, jag kan inte få nog av dem.