På dagen 3 år sedan vi mötte vårt franska hus

Måndagen 5 juli 2010 hade vi stämt träff med Ewa på Franska hus. Vi träffades i St. Genies för gemensam avfärd till de fyra objekt Ewa hjälpt oss välja ut. Jag minns fortfarande hur spännande och lite overkligt det kändes. Skulle vi verkligen titta på hus här? Skulle vi hitta något vi gillade? Skulle vi våga slå till om vi hittade något? Hus i södra Frankrike var väl bara något som andra köpte inte vi?

Första huset vi tittade på låg på Rue d´Amour i Autignac, det var de av husen som hade lägst pris men varken jag eller E var särskilt förtjusta. Ingen av oss sa något men båda tänkte,. hm är det så här de ser ut husen. Färden fortsatte till en ort som hette Causses et Veyran, den hade jag läst om eftersom det fanns ett B&B där som ägdes av en svensk. Det här huset var något helt annat, jag hade redan gillat det från de bilder vi tittat på innan. Det var en härlig blandning av gammalt o nytt och det var inte ett renoveringsobjekt. Det var klart intressant men vi hade två hus kvar att titta på denna dagen. Hus nummer tre var inte så tokigt heller och det hade en stor härlig terrass med en underbar utsikt över bergen men hus nummer två fanns redan i mitt hjärta. Hus nummer fyra i Autignac var inget vi gillade.

Vi sa hejdå till Ewa och sa att vi ville fundera lite till och kanske titta på hus nummer 2 en gång till om det gick bra. Dagen efter åkte vi tillbaka till byn för att gå omkring i den och känna om vi gillade den och det gjorde vi. Ewa tipsade oss om att kontakta L och H som haft hus i byn några år för att höra vad det tyckte om byn. Vi hälsade på dem i deras lilla fina hus och fick mycket bra och spännande information. Efter detta trevliga möte och efter att ha tittat på huset en gång till visste vi att vi ville ha det. Vi ringde Ewa gav ett bud och höll tummarna för att vi skulle få det... Det fick vi, senare på kvällen samma dag ringde Ewa och sa att vi fick köpa det. Jag minns känslan som igår, det var både roligt, spännande och lite läskigt.

Det var en spännande process som började men vi hade hela tiden Ewa som lotsade oss så det var aldrig svårt, utan en sådan hjälp tror jag inte vi slagit till och köpt ett hus i Frankrike. Anledningen till det är naturligtvis språksvårigheterna annars är det väldigt tryggt att köpa hus i Frankrike.

En bättre födelsedagspresent än att hitta vår franska dröm kan jag inte tänka mig en födelsedag jag aldrig glömmer.

Här kommer några bilder på huset som det såg ut 2010 och hur det ser ut idag.

2010

2010

2010

2013

2013