söndag 5 mars 2017

Snart, snart

Med snöstorm vinande utanför fönstret och Spotify spelandes franska låtar är min längtan så intensiv efter att åter trampa fransk jord så det gör nästan ont. Förutom att lyssna till franska låtar och titta på gamla bilder från tidigare vårturer till vårt lilla hus med omnejd har jag för säkerhets skull laddat upp med lite böcker om vårt område. Men nu är det inte allt för långt kvar tills vi är där. Jag hoppas att naturen är lika fin som den brukar vara i april och att solen skiner från en så speciellt blå himmel som bara finns i Languedoc och att ostronen är fräscha och smakar så där ljuvligt salt hav med en fin mineralton. Till ostronen blir det naturligtvis en Picpoule som med sin spritsiga ton och mineralitet passat så gudomligt bra till ostron och för all del även andra skaldjur.






Igår var det i alla fall lite vårkänsla men idag är allt gömt i snö.



Många böcker om vin och mat och vårt område har jag skaffat.



Ljuvlig Sistros med sina pappersliknande kronblad.




Underbart lila färg.



Ett glas rosé på terassen.




Efter en vandring i garriguen.



Luften surrar av alla bin och humlor.




Intensivt blå iris.



Förrätt en vanlig vardag på strandpromenaden i Bouzigues i början på april förra året.




Picpoule de Pinet, ett utmärkt vin till ostron och andra skaldjur.





Kanske hittar jag lite vildsparris i år också.



Mysiga middagar i köket. Just den här kvällen regnade det faktist lite, så vi fick sitta inne.




Här trivs ostronen




Båtarna ligger på rad o guppar.



Jämför färgintensiteten på denna bilden med den första i inlägget så förstår ni säkert varför jag längtar.



















2 kommentarer:

  1. Superfint foto på cistrosen! Den kanske ni får se när ni kommer.

    SvaraRadera
  2. Ja det var kul att jag fångade insekten på bilden också. Har vi tur så har den hunnit slå ut tills vi kommer ner.

    SvaraRadera