söndag 29 december 2019

När längtan efter sol och blå himmel blir för stor...

Och man kommer på att det finns ett litet hus i en liten sydfransk by som bara väntar på att få välkomna oss. Då blir man glad och börjar titta på om det är möjligt för jobb, familj och vänner att klämma in ett besök. Å tänk det var det! Nästa steg blir att kolla om det finns några vettiga biljetter att få tag på. Å tänk det fanns det!

Nu skall vi först fira nyår med vänner och sedan bär det iväg.

Jag hoppas kunna vandra, äta ostron, ta en tur in till Beziers eller Peznas och kanske något besök på ny och eller gammal vingård, ta härliga bad i mitt "franska spa" och hinna läsa lite. Finns det någon man känner som också är nere just nu så är det ju alltid kul att säga hej.

Julen har varit fin, vi hade glädjen att ha både I & I & lille Folke här tillsammans med A & J. Dessutom svärföräldrarna här en liten stund. Det är så underbart att träffas alla men lika underbart som det är att träffas lika tråkigt är det att skiljas. Lille Folke är ju inte så långt bort och honom träffar vi på nyårsafton också men A & J har redan åkt, inte tillbaka till Ukraina utan till Indien.



Så här blå himmel hoppas jag att få se.



Man brukar faktist kunna plocka lite vilda blommor så här års.



Naturligtvis inga blad på vinrankorna men det är så vackert ändå.



Kallt i vattnet men fint att titta på.



Morgonljuset från vår terass. Det kommer inte att vara varmt nog för att äta frukost på terassen men med lite tur kan det eventuellt gå till lunch.


 

Ostronen är extra fina nu i det lite kallare vattnet. Jag hoppas att det finns ostron kvar efter fransmännens nyårsfirande. Det vattnas redan i munnen på mig.



Ljuset är väldigt fint så här års.



Som sagt jag längtar till ljuset och lugnet och ostronen och...




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar