torsdag 22 maj 2014

Borie la Vitarèle

Borie la Vitarèle är en av flera vingårdar i vår lilla by. De odlar och framställer biodynamiska viner av en mycket hög klass. Tyvärr förolyckades nyligen dess ägare så allvarligt att han dog. Detta hände för cirka tre veckor sedan då han var ute och körde med sin traktor med släp. På något sätt hade släpet skurit in i en kurva och traktorn vält när han satt i. Säkerhetstänket är lite annorlunda här nere i södra Europa, traktorn hade ingen störtbåge vilket inte är särskilt ovanligt. Det är snarare ovanligare att se traktorer med denna säkerhetsutrustning än motsatsen.

Jean-Francois Izarn hade byggt upp denna vingården till vad den är idag och var en pionjär när det gäller ekologisk och biodynamisk odling av vin. Vi får hoppas att hans fru orkar driva vingården vidare och fortsätta att tillverka viner av en lika hög klass.

Borie la Vitarèle var faktiskt en av de allra första vingårdarna som vi besökte där nere. Jag minns att vi var ute på en promenad och såg skylten om vingården och beslöt oss för att gå dit och knacka på. Egentligen skulle man ha ringt innan men han tog glatt emot oss och hans fru plockade fram alla deras viner för att vi skulle få provsmaka. De har ett antal viner som har odlats på olika jordmåner som till exempel skiffer och kalk.  I några fall är vinet tillverkat av precis samma typ av druvor men de har alltså vuxit på olika terroire och därmed får de helt olika smak. På min knackiga franska lyckades jag fråga hur det fungerade med kontrollen av deras ekologiska märkning (lite yrkesskadad kan jag väl erkänna att jag var) och fick en mycket utförlig beskrivning av hur det gick till. De berättade också att de använde sig av rosmarinextrakt för att behandla vinrankorna så de skulle klara insektsangrepp.
Vi detta vårt första besök köpte vi endast med oss två flaskor, att det inte blev fler var av den enkla anledningen att vi promenerade och hade inget att bära i och jag tror inte heller att vi hade så mycket kontanter.

Sedan dess har vi faktiskt inte besökt dem någon mera gång, men vi har köpt deras vin hos Maison de Vin i Saint Chinian vid flera tillfällen.

Vinet var känt långt utanför Languedoc och Frankrikes gränser och det är verkligen tragiskt att han inte fick fortsätta att utveckla sina viner utan att han vid 53 års ålder dog bland sina vinstockar.







Här växer druvorna i kalkjord



Vingården ligger otroligt vackert beläget




fredag 2 maj 2014

Mas des Dames

För precis en vecka sedan var vi på utflykt med våra vänner L och H. Vi startade vår utflykt med att åka och äta lunch och målet för lunchen var Faittout i Berlou, en restaurang jag skrivit om tidigare här på bloggen. Det är en restaurang av hög klass som använder sig av så mycket lokala råvaror som möjligt och rätterna är efter säsong så långt det går. Det är ett litet familjeägt ställe där mannen i huset är stjärnkocken. Att det är familjeägt fick vi erfara. Kocken var ensam denna dag, varför förstod vi inte men han talade olyckligt om för oss att han inte kunde servera oss lunch för han var ensam denna dag. Han ville inte göra oss besvikna med att inte hinna tillaga maten till oss med de höga ambitioner han har, alltså valde han istället att säga att tyvärr just idag kunde vi inte få någon lunch. Var vi besvikna? Ja såklart var vi  det eftersom maten aldrig tidigare gjort oss besvikna, snarare tvärtom. Vi hittade ett annat ställe att äta på i en annan by, det var bra mat där också men inte alls som i Berlou.

Efter vår lunch gjorde vi ett stopp för att prova olivolja på Domaine de Pradines le Bas. Ett trevligt ställe att besöka som jag också skrivit om tidigare här på bloggen, så jag hoppar över detta nu. Sista etappen på denna trevliga utflykt var Mas des Dames, en vingård strax utanför Murviel. Vi har säkert åkt förbi skylten som visar till vingården ett hundratal gånger eftersom den vanligaste vägen till vår by går förbi här, men vi har aldrig varit där. Det var tack vare Outi och Magnus på Chez Amis som låtit oss smaka på deras vita vin som gjorde oss nyfikna. Att vinet var ekologiskt och väldigt gott avgjorde saken, vi ville besöka vingården.

Mas des Dames ägs och drivs av en kvinna från Holland som kom hit för 12 år sedan. Hon hade levt ett hektiskt liv i Holland med ett bra jobb på en reklambyrå i Amsterdam, bott i de allra chickaste kvarteren och umgåtts med "det vackra folket". Men vid 30 års ålder tyckte hon dock att hon ville ha mer mening i livet både för sig och sina 3 barn. Eftersom både hon och hennes man var vinintresserade bestämde de att de skulle flytta till Frankrike och börja göra vin. De hade letat länge innan de hittade denna vingården. Huset var väldigt nergånget och under 4 år bodde hon tillsammans med sina tre barn i ett rum. Äktenskapet sprack ganska snart och mannen åkte tillbaka till Holland. Lidewij van Wilgen kämpade dock på, fast besluten om att producera vin av hög kvalite. Hon utbildade sig vinproduktion och vinframställning i Beziers, en utbildning som tog 2 år.
Hon fullständigt sprudlar av energi och styrka, vilket hon alldeles säkert har behövt under åren. Att vara kvinna och ensam vintillverkare i ett så mansdominerat yrke i Languedoc har med all säkerhet varit utmanande.

Vingården ligger vackert och består av ganska små fält, avdelade av garriguen. Den ligger i en dalgång och har alltid tillgång till grundvatten, vilket är utmärkt under de ofta torra och heta somrarna. Fälten är mestadels öppna mot norr vilket gör att de lite kallare nordliga vindarna kan "kyla" lite. Hon odlar bara ekologiskt och alla druvor skördas för hand. Hon har ett litet uttag och många väldigt gamla vinstockar. Carignan och Grenache som är cirka 60 år samt hundra år gamla stockar av Allicante henri Bouchet.
Fyra olika viner gör hon, 2 röda, ett rosé och ett vitt. Det vita är gjort på 100% vit Grenache. Vinet har tydliga mineraltoner och en lång eftersmak, ett riktigt höjdarvin.

Vi lämnade denna trevliga vingård med sin sprudlande vinmakerska med ett antal kartonger av hennes viner och vi är säkra på att vi kommer att besöka henne igen.












lördag 26 april 2014

Bland vinfält och garrigue

Idag bestämde vi oss för att pröva ett nytt område att vandra i. Nytt och nytt, det låter som det var långt från vår by, men det var i ett angränsande vinområde nämligen Faugères. Om jag skall vara riktigt uppriktig så gillar jag ofta viner från Faugères mer än de från vårt område, Saint Chinian. Det gäller i alla fall för de röda vinerna som från Faugères är lite mjukare tycker jag. Jordmånen i Fauères utgörs till största delen av skiffer som jag har fått för mig gör vinerna lite mjukare. Hur som helst så var dagens utflykt inte ämnad åt att provsmaka vin utan vi skulle vandra. Vi gick en slinga som inte var mer än 5 km lång, men oj vad vacker den var. Vi utgick från byn Roquessels som är grannby till byn Fauères. Här travade vi rakt upp till kapellet Notre Dame som är från 1100-talet. Härifrån vandrade vi sedan neråt och mot vinfälten, vilka var omgivna av garrigue med väldoftande rosmarin, timjan och småvuxna ekar samt lagerblad. Vinrankorna har en så fin grönska just nu där de växer i räta rader. I kanten av många vinfält växte det fjärilslavendel och Languedocs landskapsblomma Cistros. Det var underbart vackert och luktade ljuvligt, dessutom var det skönt att få sträcka ut benen i en härlig promenad. Här följer lite bilder, häng med och njut du också!







Cistros som ser ut som den är av silkespapper



Ljuvlig fjärilslavendel






Gammal vinranka, 50-70 år stöttas av en sten för att inte gå av.



La grange de Malac



Skir vildros



Ginst, gul och vädoftande



Kvällen avslutades med ett glas ros´på vår lokala bar



Ännu en underbar dag i ett underbart landskap!


tisdag 22 april 2014

Ordningen återställd

Nu är det fint på vår terrass igen, men det såg inget vidare ut när vi kom ner i torsdags.
Vår bevattningsanläggning hade ånyo lagt av och med den starka solen och värmen som varit här nere de senaste veckorna så hade de flesta växterna dött. Mitt fina citronträd gick inte att rädda, inte heller Kamelian som jag sett så mycket fram mot att få se blomma i ljuvligt rosa. Olivträdet har överlevt alla tidigare "torkar" och så också denna gången, det finns nog en anledning till att olivträd kan bli så otroligt gamla. Till min glädje hade också vinrankan klarat sig, vilket jag inte förväntat mig. Nu har vi i alla fall inhandlat en ny programeringsenhet till vårt Gardena system som jag verkligen hoppas skall fungera. Ett nytt citronträd är på plats och dessutom köpte jag en passionsblomma, den sistnämnda är nog lite känslig för frost så det finns väl risk att när den är planterad i kruka kan frysa om det blir en kall vinter. Den var dock så vacker så jag kunde inte motstå...

Förutom döda växter var terrassen täckt med röd sand som blåst hit från Sahara och regnat ner här för ett par veckor sedan. Även den är bortstädad nu och vi har kunnat njuta av vår terrass både till frukost och middag sent in på kvällen. Idag regnar det dock så terrassen får vara för sig själv en stund.



























söndag 6 april 2014

Rosé

Häromdagen fick jag ett mail från Maison des Vins i Saint-Chinian. Det var en länk till alla nya roséviner från 2013, jag räknar till 37 stycken. Och detta är endast vår appellation Saint-Chinian, det finns....  till i området Languedoc- Roussilion. Rosé är viktigt för södra Frankrike och det är inte mycket som slår ett glas svalt rosévin en varm dag sittandes i skuggan på en uteservering, men personligen så tycker jag att rosévin har mer potential än så. Det finns många bra matrosévin med både en struktur och karaktär som gör dem alldeles utmärkta att drickas till mat. Ett rosévin är som ett vitt vin med mer smak och ibland med lite strävhet. Det passar utmärkt till grillad fisk och skaldjur, till olika charkuterier och inte minst till rätter med en kombination av hetta, syra och sötma.


http://www.saint-chinian.pro/rose-saint-chinian,fr,3,44.cfm



Rosé på picknick vid Orb






söndag 30 mars 2014

2 mil på Bohusleden

A är hemma och I anslöt också till vår tur på Bohusleden igår. Den sträckan på Bohusleden som stod på tur är den som utgår hemifrån oss. A och E hjälptes åt att köra och ställa en av våra bilar i Svartedalen vid målet för vandringen. Vi kunde verkligen inte valt en bättre dag för denna vandring, familjen samlad och en strålande sol och 16 grader. Det var underbart!

På kvällen hade vi middag då även farmor och farfar anslöt. Vi bjöd på "pulled lamm", lammlägg som fick gå i ugnen på 130 grader i dryga fem timmar. Det blev underbart gott, köttet verkligen smalt i munnen. Funderar skarpt på att göra detta även till påsk i Frankrike. Det brukar gå att få tag i riktigt bra lammkött därnere.

Här följer lite bilder från vår vandring. Denna sträckningen bjöd på mycket omväxlande landskap och inte alltför jobbiga partier.

I Fontinskogen


Blommande sälg









Är vi på rätt väg?



Romesjön


Nej vi skall inte dyka, vi skall inte ens bada!



Rastplats för vandrare








Mossa är vacker på rätt plats



Titta så stark jag är!


Gott med "pulled lamm" med syltad rödlök, svart ris o lite annat smått o gott











söndag 23 mars 2014

Olivolja

Jag har haft ett tidigare inlägg om Domaine Pradines le Bas, olivodlingen som ligger strax utanför Cornelihan. Eftersom det är en väldigt trevlig utflykt att besöka Madame Francine Buesa på hennes fina gård passar jag på att skriva om det igen. Det brukar vara öppet på eftermiddagarna för provsmakning.
http://www.pradineslebas.com/


Att prova olivolja är som att prova vin men ändå inte. Olika oljor hälls upp i små glas och man smuttar försiktigt på oljan, här är det viktigaste att smaka, att dofta som man gör vid vinprovning är inte så viktigt. Det är fascinerande att de olika oljorna smakar så olika.





Huset är varsamt renoverat


Ofta välkomnar Madame i dörren och ber att man skall stiga in i det fina provningsrummet


Totalt 11 hektar med olika olivträd


Picholine är en av mina favoriter, ger en olja med pepprig smak med distinkt bitterhet.



Oljan säljs i vackra flaskor på 0,5 liter