Fisk är gott!

Tittade igenom mina bilder från sommarveckorna i vårt älskade Frankrike och kunde konstatera att vi ätit mycket goda fiskrätter.

Här följer en kavalkad av dessa.

Först ut är röding med mos på sötpotatis och salicorne. Jag har inte hittat salicorne hemma i Sverige men i Frankrike är det ganska vanligt. Jag tyckr det är gott med sin sälta från havet. Denna rätt åt vi i Normandie på vår väg ner.

Maison Flodström, vi grillade dorade och fänkål. Till detta salicorne och en sallad med bland annat grillad nektarin. En klick saffransaioli blev sista knorren på rätten.

Grillad makrill på La Nouna bar i vår by. Ett gott hantverk, men jag är inte så väldigt glad i makrill.

Loup de mer eller havsabborre som är det svenska namnet tillsammans med musslor och små färska primörer och en tomatsås. Detta åt vi på Auberge de Combes, en väldigt mysig restaurang långt upp i bergen men inte så långt från Lamalou le bain.

Ännu en havsaborre, nu med en mycket god vit sås och en alldeles underbar potatispuré. Detta åt vi i Lunas på Chateau de Lunas i skuggan av ett stort träd.

Bulot och bläckfisk, mums! Denna rätten lagade vi också själva.

Vad var godast av dessa rätter?  Den första var nog godast, det blev en så fin kombination av fisken tillsammans med den lite söta  purén av sötpotatis. Till detta sältan från  salicorne, en perfekt kombination. Men vår egen grillade dorade kom inte långt efter.

Moules à la Causses

På vår byfest för fyra veckor sedan serverades otroligt goda musslor. De lagades på en jättegrill och de var smaksatta med pastis och en massa örter.


Igår försökte vi återskapa detta hemma på vår grill. Resultatet blev väldigt bra, de både luktade och smakade som de vi fick i Causses 19 juli. De höll dock på att bli kokta på spisen inne istället eftersom ett regnväder behagade komma in i vår trädgård precis när vi fått tänt grillen. Det klarade sig dock eftersom vi la på locket på grillen. Vi fick dock njuta dem inomhus med ett glas rosé, mums!

Jag använde de örter som fanns i trädgården, saknade timjan men det blev bra ändå.

Den här ingrediensen är viktig för att få rätt smak.

Det regnade som sagt väldigt mycket, men grillen var rejält varm så det funkade.

1 dl Pastis tillsammans med lite kvistar av örterna "kokade" på grillen i 10 minuter.

När de fortfarande var varma hällde jag över en marinad med örterna finhackade tillsammans med lite citronsaft, fint hackad rödlök, en pressad vitlöksklyfta, 1 msk havssalt, 1 dl olivolja och lite Pastis till, bara för säkerhets skull.

Sedan var det bara att njuta, fast inte på terrassen utan inne i köket, men det funkade det också. Det var riktigt mysigt att mumsa på musslorna medans regnet smattrade på markisen utanför.

Så här såg grillen ut på byfesten, men vi var ju lite fler där också. Här grillades 140 kg musslor i omgångar. Jag hade bara 1 kg igår. Behöver jag säga att det inte kom en droppe regn.

Roséprovning på hemmaplan

Igår sken solen fint och vi hade A hemma från utlandet tillsammans med I & I på middag. Sedan vi kommit hem från vårt franska äventyr har jag längtat efter att få duka utomhus och sippa på rosévin.
Man kanske skulle kunna tro att jag tröttnat både på att äta ute och på att sippa på rosé en skön ljummen kväll. Men icke sa Nicke det krävs  mer än fyra varma och soliga veckor i Frankrike för att jag skall tröttna på det.

Vi öppnade två olika roséviner för att jämföra. Båda är favoriter, en från Mas des Dames och en från Brescou och båda var 2013 och lagrade på samma sätt vilket betyder mörkt och svalt i huset i Frankrike tills de fick åka med oss hem för två veckor sedan.

Hur gick det då med provningen? Det var bara jag och E som druckit någon av dem tidigare. Det var faktiskt en stor skillnad på dem. Mas des Dames var fortfarande ett gott matrosé, med det hade tappat en del av sin friskhet. Druvblandningen är Grenache, Mauvèdre samt Syrah (30/50/20).
Rosén från Brescou var lika fantastiskt god som tidigare. Det är både friskt, fruktigt och med en angenäm bitterhet som för mina tankar till grapefrukt. Druvorna till denna rosé är Grenache och Pinot Noir, sistnämnda druva är inte så vanlig i Languedoc.

Vi försöker att prioritera de vinmakarna som producerar ekologiska viner och Mas des Dames som ägs och drivs av en holländsk kvinna tillämpar ekologisk odling och framställning.
Brescou som ägs och drivs av en svensk följer sedan 2011 riktlinjer för en miljömässigt uthållig vinproduktion enligt Terra Vitis som utarbetats av franska jordbruksministeriet. Målet med Terra Vitis är att skapa en ur miljön och människans perspektiv uthållig vinproduktion.

Till rosévinerna åt vi grillat med inspiration från Jamaica och tillsammans med maten var det mindre skillnad mellan dem men vi var ändå fyra av fem som föredrog Fleur d´Ete också till maten.

Les deux rosés

Dukat för fest

Vinprovning hos Mas des Dames

Hos Brescou

Abbaye de Fontfroide

På en av våra utflykter under våra veckor i Frankrike hamnade vi på klostret Fontfroide. Ja jag säger hamnade för vi hade inte planerat att besöka det i förväg. Vi gör så ibland, bestämmer oss för att åka åt något håll och se vad som dyker upp och som vi tycker verkar spännande. Lika ofta har vi planerat precis vad vi vill se men denna gången styrde vi kosan söder ut och hamnade strax söder om Narbonne i en lite grön dalgång och det fina gamla klostret Fontfroide. Namnet skall det ha fått från att det fanns en kall källa där klostret uppfördes. 1093 startade de bygget av klostret. Arkitekturen är väldigt vacker och det var fridfullt att strosa runt där. Samtidigt som vi var där var det en utomhuskonsert vars musik man inte kunde undgå att höra utan att vi betalt något inträde till detta.

På området finns en restaurang och det finns också en vinkällare där man kan avsmaka deras viner, ett vitt tillverkat på Fontfroide och både rött och rosé tillverkat av druvor från de allra äldsta av Fontfroides vinfält.

Pelarna i olika färgad marmor

På taket

Det här var sovsalen för munkarna

Det fanns en rosenträdgård med drygt 2000 buskar.

Under 1200-talet när striderna med catharerna pågick som mest stoppades bygget av Fontfroide. De återupptogs senare och Fontfroide kom att bli helt dominerande i hela regionen. 1348 drabbades de av digerdöden och tre fjärdedelar av munkarna dog. Sista munken som lämnade Fontfroide gjorde det 1791 men klostret skonades från förstörelse under revolutionen vilket väldigt många andra kloster inte gjorde.

Fontfroide är värt ett besök och vi åker gärna dit igen, kanske för att lyssna på någon konsert.

Fest i byn

Så här års är det fester i var och varannan by. Vi har nöjt oss med att vara med på det som vår lilla by har haft och det har inneburit fest i flera dagar.

14 juli, Frankrikes nationaldag firade vi med drink hos borgmästaren och sedan efterföljande middag på vår lilla bar.

Sedan gick det några dagar och nu har det varit fest i dagarna tre i vår by. Förutom middagar och musik och dans har det bland annat varit varit bouleturnering och loppmarknad. Vi har inte varit med på allt men ganska mycket. Vi har fortsatt strålande väder och inte en dag under 30 grader. Även om det känns lite varmt mellan varven har vi det väldigt bra och jag sparar alla dessa fina och roliga dagar i mitt hjärta för plocka fram dem en grå novemberkväll.

Borgmästaren håller tal på temat "Frihet, jämlikhet och broderskap"

En del av gatan utanför baren stängdes av för att vi skulle kunna festa. Lite speciell känsla att bugga där man normalt kör bil.

14 juli avklarat men flera dagar till byfesten. Så kan vi inte ha det, vi bjuder några vänner på middag.

Det var en av dessa dagar när temperaturen snarare var över 35 grader än under. Jag älskar verkligen att laga mat men hade vi inte varit och köpt en fläkt dagen innan är jag rädd för att det blivit hämtpizza.

Tack vare fläkten blev det lite smått och gott. Vi startade med ost och skinkfyllda grönsaker och en gul paprika gazpacho.

I lördags var det dags för loppmarknad i vår by.

Här är några av mina "fynd"

Även E var nöjd med sina köp.

Musik har spelats under dagarna.

Vinmarknad i grannbyn Saint Chinian på söndag förmiddag. Mycket folk och väldigt varmt.

Söndagskvällen avslutades med grillade musslor.

De absolut godaste musslor jag någonsin smakat. Smaksatta med pastis, rosmarin, timjan och lavendel. Detta skall jag testa på musslor från Bohuslän när jag kommer hem.

Inte ett moln så långt ögat kan nå

Nu har vi snart varit här i 2 veckor och strofen ur Tomas Ledins härliga sommarlåt stämmer på pricken. Vi har inte haft en dag under 30 grader, de flesta några grader till. Toppnoteringen är 37 så här långt och det är lite för mycket för att vara helt i min smak. Men med mycket vatten i glaset och många bad både i havet och i floden funkar det ganska bra. Vi har inte bara badat, vi har faktiskt varit ute och cyklat, tittat på några fina små byar och naturligtvis både lagat mat och testat nya ställen att äta på.

Färska aprikoser och körsbär till yoghurt är en härlig start på dagen.

En och en halv liter vatten för två mils cykling i 34 grader var i minsta laget.

Vi cyklade på en av alla "Voie verte" som finns här, just denna går utefter en nedlagd järnväg, vilket innebär att det fanns flera tunnlar att svalka sig i. Lite läskigt var det i några av dem eftersom det var mörkt och ljuset gick inte på för än man cyklat genom halva tunneln. Jag har skrivit om denna cykelled i tidigare inlägg, jag kan verkligen rekommendera den.

Över en gammal järnvägsbro med underbar utsikt.

Klart för lunch med vänner. Vi startade med en het och syrlig ceviche, perfekt i värmen.

Här avnjöt jag lunch på min födelsedag. L´Auberge de Combes drivs av familjen Bonano. Byn Combes är pytteliten och vägen dit är smal, backig och krokig men ändå finns där en härlig restaurang som folk hittar till.

Här har man drivit auberge sedan 1942.

Har man ingen fågel kan man alltid fylla sin bur med vinkorkar.

Grannhuset till krogen kanske är lite väl luftigt.

Amuse bouche, tryffelsmör på toast, rostad paprika med anjovis och en underbar gazpacho på gröna ärtor toppad med citrongrädde.

Det egna köket levererar också, här grillad dorade med grillad nektarin och mossarellasallad.

En pastis svalkar gott i värmen.

Klockan är mycket, avslutar för idag med en bild från en kvällsvandring i vår lilla by. Imorgon skall vi fira 14 juli med drink hos borgmästaren och fest på baren.