måndag 31 oktober 2016

Sen sist...

Ser att det nästan är en månad sedan senaste inlägget. Tiden har varit fylld med mycket jobb och framför allt två arbetsveckor i Kina. Det var en bra jobbresa men som alltid när man reser längre bort så har man tidsomställningen att vänja sig vid. Man brukar säga att det tar cirka en dag per timmas tidsskillnad att vänja sig, Sedan tycker jag alltid att det är jobbigare när man kommer hem igen oavsett om man åker öster eller väster ut, men det är klart när man kommer hem har man ju alltid redan haft en tidskillnad att vänja sig vid.

Jag hade glömt att maten i Kina kan vara så tråkig, och ibland ganska konstig också. De äter  ju nästan vilken del av djuret som helst och nästan vilket djur det än är. "I Kina äter man allt med ben utom bord" var det någon som sa till mig och jag måste säga att det verkar vara så. Det är ju ett stort land och det finns många olika kök, de jag träffade på denna gången var inte de mest spännande.
De sista dagarna där fantiserade jag om vad jag skulle äta när jag kom hem och som så ofta så drömde jag om skaldjur från Västkusten.

Tiden för tyfoner skulle vara slut igentligen men en av de allra kraftigaste för säsongen jagade hem oss en dag tidigare. Vi hade tur som kunde boka om vår resa, dagen därpå när vi egentligen skulle åkt från Hong Kong var allt nerstängt. Det innebar att jag fick fredagsmys i form av mina älskade skaldjur.

Inte mycket Frankrike de senaste veckorna alltså men i helgen festade vi loss på Cassolet med ett rött vin från Corbier. Efter en mils vandring i härligt höstväder tyckte vi att Cassolet kunde passa.






Här tillagades en av våra luncher.



Det var mycket lök, vitlök och kål i dessa trakter. Med lite soja och ris är det helt ok, men inte så väldigt spännande.



En timma på dessa pallar vid ett lika lågt bord ätandes ris med mera med pinnar sätter sina spår kan jag intyga.






Detta var bland det godaste på hela resan.



På samma restaurang fanns också detta på menyn...



Grönt te morgon, middag, kväll.



Kinesisk streetfood




Blåmusslor från Västkusten kokade i lite pastis, det är mums.



Borta bra men hemma bäst.






Cassoulet, grytan kommer ursprungligen från Castelnaudary och innehåller konfiterad anka, bönor och korv. Kanske inte det som gör sig bäst på bild men gott och väldigt mättande. Jag undrar vad kineserna tycker om denna rätt?


















onsdag 5 oktober 2016

Antikmässa i Pezenas nu på söndag

Inte heller i år lyckas jag att pricka in denna dag då cirka 150 utställare samlas på rue Nationale 113. Istället för att vara i Pezenas kommer jag att vara på tjänsteresa i Kina.

Vi behöver verkligen inte några fler möbler eller andra grejer heller för den delen, men jag tycker det är så himla kul att gå runt och titta och kanske, kanske hitta något som jag inte trodde jag behövde eller får plats med. Det behöver ju inte vara så stora grejer. Just nu är jag intresserad av gammal fint linne, gärna med brodyr.

För att få lite av atmosfären så som jag tror att den är på antikmässan  besökte vi Pezenas när vi var nere för två veckor sedan och gick in och ut ur ett antal av de butiker som alltid finns i Pezenas. Det är verkligen kul för det är så många olika stilar på butikerna.








Kanske något för trädgården?



Passar inte riktigt hemma hos oss



Häftig lampa



Om du saknar en spiraltrappa är detta ett fynd.



Industrilampor i massor







Fina flaskor



Dom här gillar jag.



Undrar vad det suttit för kakel på detta badkaret en gång.












söndag 2 oktober 2016

Héric tur och retur

För drygt en vecka sedan var vi fortfarande kvar i vårt franska hem, solen sken och vi var sugna på en liten längre vandring. Ingen av oss hade våra riktiga vandringskängorna med oss eftersom vi åkte med bara handbagage och kängorna tar typ upp halva väskan. Planen blir att nästa gång vi är där göra en shoppingrunda på Dechatlon för att införskaffa ett par bra vandringskängor som kan bo därnere. Så vi letade  efter någon bra stans att vandra där mina vita Coq Sportif skulle funka. Valet föll på att vandra upp till den lilla byn Héric genom Gorges d´Héric,  men vi ville gå lite längre så vi körde till den lilla byn Saint-Martin-de-´Arcon och startade därifrån. Sammanlagt blev det en vandring på 1,5 mil, det var härligt.




Från Pont de Soupirs fortsatte vi upp genom Gorges d´ Héric




Såg en ny blomma som jag inte sett tidigare, i alla fall inte växa vilt.




Här växer det jättemycket kastanjer.




Vackert när solen strilar ner genom grenverket.





Även här växer det vin.



Var sugen på att plocka några kvitten för att göra god marmelad, men vi närmare eftertanke insåg jag att det blivit att knycka inte plocka, trädet stod i en trädgård..




Framme vid Roc de l´Homme som ligger i början på Gorges de l´Heric.



Nu är det väldigt lättgånget, men o så vackert det är. 



Det märkdes att det varit väldigt torrt, inte mycket vatten alls i floden.



Här är det dock rätt djupt.



Här var det nästan helt torrt.



Framme i Héric blev det fika o glass.



Héric består av ett fåtal hus som är mycket gamla.



Sista biten tillbaka till bilen trampade vi på gammal romersk väg, tänk så länge dessa stenar legat här.



Utanför borgmästaren i Saint-Martin-de-L´Arcon kunde vi ta del av 8 råd om det börjar regna häftigt och det blir översvämning. Att det kommer att komma häftiga regn senare i höst är nog ganska så troligt och då gäller det att veta hur man skall bete sig. För två år sedan var det flera människor som dog för att de spolades bort av en rasande flod så det är högsta allvar när vattenmassorna forsar fram.